Sveriges behov av vätgas kommer att öka dramatiskt under de kommande åren. Pådrivande är de stora industriella satsningarna i norr. Fossilfritt stål ska tillverkas, och även gruvnäringen och producenter av konstgödsel vill ställa om till fossilfri vätgas i sina processer.
– Industrierna i norr är tidigt ute med sin omställning mot fossilfrihet och kommer att behöva enorma mängder vätgas. Då krävs ny infrastruktur för det, som den vi föreslår, säger Hans Kreisel, vd för Nordion Energi som bland annat är systemoperatör för det västsvenska gasnätet.
Enligt företagets uppskattning kommer industrierna runt Bottenviken, i Sverige och Finland, efterfråga cirka 65 terawattimmar vätgas år 2050. Uppskattningen bygger bland annat på scenarier från Energiforsk. Enligt Energiforsks studie kan Sverige bli självförsörjande på vätgas och även satsa på export. Det är välkommet, eftersom många länder strävar efter att bli oberoende av gas från Ryssland.
Samarbete med Finland
Planen utarbetas i samverkan med finska Gasgrid. Det nuvarande förslaget är att bygga en högtryckspipeline från Vasa i Finland längs kusten till svenska Örnsköldsvik, med avstickare till Kiruna. Tanken är att 48-tumsrören ska grävas ner under marken samt läggas på havsbotten.
– Det finns fördelar med att transportera vätgas i stället för enbart el. Luftledningar för elkraft över samma sträckor ger större samhällspåverkan och blir dyrare, säger Hans Kreisel.
Storskaliga elektrolysörer
Vätgasen ska produceras i storskaliga elektrolysörer som placeras på lämpliga platser längs gasledningen. I elektrolysörerna spjälkas vatten till vätgas och syrgas med hjälp av el. Exempelvis skulle vätgasen kunna tillverkas i anslutning till vindkraftparker och transporteras vidare därifrån. Alternativt kan gasproduktionen ske nära användarna, om de har god tillgång till förnybar el.
Exakt var elektrolysörerna kommer att placeras och hur stora de blir (kapacitet finns för såväl 20 som 400 megawatt) är inte bestämt.
Bygget av infrastrukturen beräknas kosta cirka 36 miljarder kronor och elektrolysörerna ungefär 45 miljarder. Målet är att grävarbetet ska komma i gång under 2025/26 och att nätet ska kunna tas i drift år 2030.
Ökad efterfrågan på biogas
Utöver ett växande vätgasbehov kommer även efterfrågan och produktionen av biogas att öka. Nordion Energi driver redan ett samarbete med Danmark för gasledningen på västkusten.
– Därifrån har vi med oss erfarenheter av kommersiella affärsmodeller, tillståndsprocesser och säkerhetsarbete, säger Hans Kreisel.
”Industrierna i norr är tidigt ute med sin omställning mot fossilfrihet och kommer att behöva enorma mängder vätgas. Då krävs ny infrastruktur för det, som den vi föreslår.”
Hans Kreisel, vd, Nordion Energi
För att vätgasen i det nya nätet runt Bottenviken ska bli fossilfri krävs en rejäl utbyggnad av fossilfri elproduktion. Vattenkraft finns i regionen och i Finland har en ny kärnkraftsreaktor nyligen tagits i drift. Men det behövs också nya vindkraftparker – både på land och till havs.
– Hur det går avgörs till stor del av tillståndsfrågan. Staten måste hantera den, så att kommuner i högre grad ger tillstånd till vindkraftparker, säger Hans Kreisel.
Undanröja alla hinder
När de svensk-finska planerna på vätgasnätet vid Bottenviken presenterades den 22 april deltog bland annat Sveriges energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar. Han poängterade att alla hinder för elproduktion i Sverige nu måste undanröjas.
– Vi har redan börjat genom att underlätta för etablering av havsbaserad vindkraft. Vi måste också fortsätta underlätta för vindkraften på land. Det här är en omfattande utmaning som omfattar allt från att korta tillståndstider till att skapa acceptans för ny produktion.
”Den nya gröna vätgasen kommer att vara en av de viktigaste energibärarna i framtiden, för industri, transport och för hela energisystemet.”
Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister
Khashayar Farmanbar lyfte också fram vikten av samarbete inom energiområdet.
– Det vi ser hända i Ryssland och Ukraina gör det helt avgörande för de nordiska länderna att samarbeta. Det här är ett enormt steg som vi tar. Det som görs i dag är större än vad vi kanske inser. Den nya gröna vätgasen kommer att vara en av de viktigaste energibärarna i framtiden, för industri, transport och för hela energisystemet, sa Khashayar Farmanbar.
Två förstudier
Förutsättningarna för vätgasnätet runt Bottenviken undersöks nu i två förstudier – en som samordnas av svenska forskningsinstitutet Rise tillsammans med Luleå tekniska universitet samt en vid finska forskningsinstitutet VTT. I början av hösten förväntas båda förstudierna bli klara.
I den svenska förstudien, som finansieras av Vinnova, deltar även Invest in Norrbotten, Business Sweden, Linde Gas, Fu-Gen, Lhyfe, LKAB, SSAB, Svenska kraftnät, Skellefteå kraft, Uniper (Sydkraft), ST1, ABB, Fortum, Vattenfall, H2 Green Steel, Liquid Wind, Sweco och Nordion Energi.
– Många inser nog inte hur stor omställning vi står inför, och vad som krävs för att vi ska klara klimatmålen. När samhället elektrifieras kommer även vätgas in överallt. Det är jämförbart med den industriella revolutionen på 1800-talet, säger Johan Sandstedt som är forsknings- och affärsutvecklare på Rise.
Cecilia Wallmark är ny verksamhetsledare för vätgasinitiativet Ch2ess vid Luleå tekniska universitet:
– Vi kommer bland annat att ge indikationer på teknoekonomiska fördelar med en vätgaspipline i jämförelse med mer lokalt producerad vätgas, berättar hon.
Ta på ledartröjan
Att efterfrågan på vätgas är stor i norra Sverige bekräftas av Nils-Olov Lindfors (C), regionråd i Region Norrbotten. Han menar att vätgasen är otroligt viktig för den industriella utvecklingen i regionen. Det i sin tur driver på befolkningsutvecklingen, vilket är positivt.
– Vi är lämpade att ta på oss ledartröjan i den här frågan och vill gärna vara ”front runners” i Europa. Vid de EU-möten jag medverkat i på senare tid verkar det också kunna bli så, säger han.
Nils-Olov Lindfors välkomnar förstudierna om vätgasinfrastruktur runt Bottenviken. Han hoppas även att erfarenheter från liknande projekt, exempelvis i Mexikanska golfen, tas med. Viktiga frågor är bland annat hur gasdistributionen kan ske på ett säkert sätt, och hur tillgången på fossilfri el ska säkras.
– Som alternativ kan man tillverka och transportera grön ammoniak. En fördel med det är att man vid eventuella läckage snabbt känner lukten, säger han.
Andra frågor som forskarna vill titta vidare på är till exempel hur vätgasdistributionen kan fungera på ett bra sätt över landsgränser. Det är ofta nära kopplat till regelverket för elnäten. Annat viktigt är att analysera på vilka platser produktionen av vätgas blir optimal.
– Det behövs en smart placering av vätgasproduktionen, så att det även går att ta tillvara spillvärmen. Det man med säkerhet kan säga är att vätgas kommer att bli en mycket större handelsvara för gasbranschen om några år, säger Johan Sandstedt på Rise.
MARIE GRANMAR