Vätgas växer i Mariestad

När lilla Mariestad invigde världens första självförsörjande, publika tankstation för vätgas i maj 2019 spred sig nyheten snabbt över världen. Många ville se den med egna ögon.

– Vi har haft besök från Indien, Kanada och USA. Vi har fått en ny vänort, Waarnambool i Australien, som vill göra samma sak. Österrikes ambassad har gjort en film om vår satsning, säger Susanné Wallner, utvecklingsstrateg på Mariestads kommun.

Hade inte corona satt stopp hade kommunen haft en strid ström av besökare även på senare tid då intresset för förnybar vätgas fullständigt exploderat både i Sverige och utomlands. I somras lanserade EU sin vätgasstrategi med planer på en snabb uppskalning av tillverkningen av vätgas i Europa under de närmaste tio åren. Här hemma har Volvokoncernen inlett ett samarbete med tyska Daimler för att utveckla bränsleceller för tunga lastbilar och arbetsfordon. LKAB och SSAB har siktet inställt på fossilfritt stål med hjälp av förnybar vätgas.

– Vätgas har verkligen blivit superhett. Det visar att vi är inne på rätt spår, säger Susanné Wallner.

Digitala föreläsningar

I stället för att ta emot besökare på plats håller hon numera pandemianpassade digitala föreläsningar. Bland alla de som vill lära sig mer om vätgasteknik finns såväl stora banker som börsbolag, berättar hon. 

– Det som gör oss i Mariestad så intressanta är att vi gör saker i verkligheten och inte bara på papper. Folk vill se färdiga lösningar.

Tankstationen ligger strategiskt placerad vid E20. Solceller på ett fält bredvid stationen ger el till en elektrolysör som spjälkar vatten till vätgas och syrgas. Vätgasen lagras i behållare i två containrar. På så sätt finns det vätgas även nu under vintern.

Än så länge är det framförallt kommunens egna bränslecellsbilar som utnyttjar tankstationen. Totalt leasar kommunen 14 stycken som används inom hemtjänsten och i kommunens bilpool.

– Vi försöker få tag i så många vi kan. Eftersom bilarna är förhållandevis dyra leasar vi dem via olika projekt för att få ner kostnaden, säger Susanné Wallner.

Två vätgasmodeller i Sverige

En hög prislapp är en av anledningarna till att personbilar som drivs med bränsleceller inte slagit igenom ännu. Totalt rullar endast ett 50-tal personbilar med bränsle celler i Sverige enligt branschorganisationen Vätgas Sverige.

På den svenska marknaden säljs, när detta skrivs, två modeller: Hyundais Nexo som enligt Hyundais hemsida kostar från 849 900 kronor och Toyota Mirai.

Toyota har sedan 2016 levererat den första generationen av modellen Mirai i Sverige. I början av detta år lanseras den andra generationen i Sverige och Europa. Liksom föregångaren kommer den att leasas ut. 

Enligt Toyota är priset ännu inte helt fastställt, men målsättningen är att generation två får en lägre månadskostnad än första generationen som kostade cirka 10 000 kronor per månad.

Ett annat hinder för vätgasbilarna är bristen på tankningsmöjligheter. Förutom i Mariestad finns vätgastankstationer i Umeå, Sandviken och vid Arlanda flygplats norr om Stockholm. Det finns även en tankstation för vätgas i Göteborg som varit stängd men som ska öppnas igen under våren.

Nordisk vätgaskorridor på gång

Vätgas Sverige jobbar för att det ska bli fler vätgastankstationer och driver projektet Nordic Hydrogen Corridor. Målet är att bygga åtta nya tankstationer för vätgas i Sverige samt ge stöd till halva merkostnaden för ett antal vätgasfordon. Hittills har tre städer, Trelleborg, Udde valla och Markaryd, skrivit på avsiktsförklaringar om att bygga totalt tre vätgastankstationer.

I projektet, som förlängts med två år till och med 2022, ingår dessutom en större elektrolysör för produktion av förnybar vätgas.

Den totala budgeten är på 200 miljoner kronor varav hälften kommer från EU. För den andra hälften står Vätgas Sverige, Statkraft, Everfuel samt Hyundai, Toyota och eventuella samarbetspartner.

Björn Aronsson, verksamhetsledare på Vätgas Sverige, hade hoppats på att bygget av den första vätgastankstationen redan skulle vara i gång.

– Bland annat corona har gjort att det inte gått så snabbt att komma till beslut, men det pågår ett förberedande arbete och byggstart för den första stationen beräknas bli i år, förklarar han.

De nya tankstationerna ska hjälpa till att skapa vätgaskorridorer mellan Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Dessa kan i sin tur knytas ihop med satsningen på en transportkorridor från norr till söder genom Europa, den så kallade Scandinavian-Mediterranean Corridor.

Utsläppsfria transporter drivkraft

Drivkraften hos de orter som likt Mariestad vill satsa på vätgas är, utöver att arbeta med miljö- och klimatfrågor, att göra sig attraktiva genom att satsa på emissionsfria transporter. Flera är viktiga logistiknav, förklarar Björn Aronsson.

– De vill vara tidigt ute i omställningen och sätter in vätgas i samhällsutvecklingen. 

I Mariestad stannar inte vätgasplanerna vid transporter. Under hösten påbörjades bygget av en ny förskola som ska bli självförsörjande på el med hjälp av samma teknik som vätgastankstationen. Det innebär att förskolan ska producera el med hjälp av solceller och där överskottet på sommaren lagras som vätgas. På vintern kan vätgasen driva en bränslecell som ger både värme och el. 

Både tankstationen och förskolan ingår som en del i en bred satsning på hållbarhet i Mariestad som går under namnet Electrivillage. Syftet är i första hand att demonstrera den nya tekniken men på sikt hoppas kommunen att det också ska löna sig. I ett nystartat forskningsprojekt med Linköpings universitet undersöks bland annat hur många vätgasbilar som krävs för att tankstationen ska bli lönsam. Susanné Wallner berättar att kommunen även undersöker möjligheten att sälja syrgasen som bildas i elektrolysören. Det kommunala elbolaget Väner energi, som ansvarar för driften av tankstationen, har planer på att utnyttja vätgasproduktionen för att stabilisera det lokala elnätet.

Vätgasdrivna truckar och tåg

Samtidigt börjar intresset vakna både bland privatpersoner och företag. I slutet av november kunde man läsa i Mariestadstidningen om den första privatägda vätgasbilen som börjat rulla i området.

– Vi har även företag i Mariestad som tittar på att köpa in vätgastruckar, säger Susanné Wallner.

Nästa steg kan bli tågtrafik. I somras fick kommunen ett projektstöd från det europeiska vätgasinitiativet ”Fuel Cells and Hydrogen Joint Undertaking (FCH JU)” för att undersöka möjligheterna att ställa om tåglinjen Kinnekullebanan från diesel till vätgas.

Text: Marie Alpman

Läs hela artikeln i tidningen