–Både vätgas och biogas har en viktig roll i att skapa planerbarhet i energisystemet, konstaterar han.
Man kan lugnt säga att han fick en rivstart på nya jobbet. Köldrekord, skenande elpriser och långsiktiga behov av att säkra en stabil elförsörjning har riktat strålkastarljuset mot Khashayar Farmanbar.
– Ja, jag har haft fullt upp. Men det är kul. Jag gillar tempo och att se till att saker och ting händer. Men det är klart att det var en utmaning att starta precis när Europa befinner sig i sin största energipriskris någonsin.
Den nya energi- och digitaliseringsministern tackar sin bakgrund för att han ändå känner sig så pass komfortabel i sin nya roll.
– Jag är ingenjör i botten, det är en trygghet. Jag kan terminologin, även om jag inte är just elingenjör. Men jag har tjänstgjort i styrelsen i ett litet elbolag, och jag har besökt de stora kraftverken. Teknikkunnandet är viktigt, jag brukar säga att jag är teknolog i själ och hjärta.
Men egentligen lyfter han ännu hellre fram sin entreprenöriella sida. Efter universitetsexamen startade han ett it-företag tillsammans med en kurskamrat, och i många år jobbade han mer eller mindre dygnet runt.
– De erfarenheterna har jag nytta av nu. För det måste hända mycket inom energiområdet. De kommande 30 åren beräknar expertmyndigheterna att vi kommer att fördubbla energiförbrukningen. Det innebär en enorm omställning.
Väl förberedd
Khashayar Farmanbar talar snabbt och engagerat, med lätt norrländsk brytning. Han har i förväg förhört sig om vilka frågor som kan tänkas dyka upp under intervjun på departementet. Han har förberett sig så gott det går och om han tvekar på en siffra, eller vill dubbelkolla en faktauppgift, bläddrar han kvickt i sina papper.
Den stora energiutmaningen framöver är, som han ser det, att växla upp i volym.
– Att nätkapacitetsmässigt gå från en i princip förvaltande roll till att ställa om till en expansiv fas. Att få merproduktion på plats är den stora utmaningen. Ännu en viktig uppgift blir att få alla med på tåget, konstaterar Khashayar Farmanbar.
"Det här är ju Sveriges chans att fortsätta vara en ledande nation i världen vad gäller välstånd, industrialisering, framtida teknik, men också klimatomställning. Det här racet ska Sverige vinna."
Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister
– Om vi ska klara det här krävs det att vi samarbetar – branschen, politiken, näringslivet och medborgarna. Det är en grön, industriell revolution som pågår. Det här är vårt viktigaste uppdrag, att göra den här klimatomställningen. Vi ska genomföra det på ett sätt som innebär att så många gröna jobb som möjligt hamnar i Sverige.
Sverige ska vara ledande
För varje utmaning är samtidigt en möjlighet, påpekar Khashayar Farmanbar.
– Det här är ju Sveriges chans att fortsätta vara en ledande nation i världen vad gäller välstånd, industrialisering, framtida teknik, men också klimatomställning. Det här racet ska Sverige vinna. Det är allvarsamt och viktigt, men det är också jätteroligt.
Han konstaterar att det händer mycket redan nu, och att företag och organisationer ligger på i omställningen. Men hinner politiken och lagstiftningen verkligen med?
– Det är bra och positivt att det är så stort tryck. Det är ett bevis för att många är med på tåget. Omställningen kommer att bestå i en växeldragning mellan politiken, näringslivet och invånarna. Överlag tycker jag att politiken matchar efterfrågan, säger han och tillägger att den nyligen presenterade elektrifieringsstrategin tar ett helhetsgrepp på elektrifieringen, där inte minst vätgasen spelar en viktig roll.
Mer el och ökad kapacitet
Långsiktigt är det två saker som behöver göras, enligt Khashayar Farmanbar. Dels öka elnätskapaciteten, dels producera mer el.
– Målsättningen är att halvera tillståndstiderna för att få ny elnätskapacitet på plats, och sen måste vi förstås producera mycket mer el. Vindkraften kommer att vara fortsatt viktig, vattenkraften förblir en ryggrad i svensk energiproduktion, kärnkraften spelar i dag en viktig roll och kommer att göra det inom överskådlig framtid. Sen har vi anläggningarna som drivs på gas. Naturgasen ska ersättas med biogas, som kommer renas och köras i samma rör som naturgasen.
Vätgasen får en viktig roll då den kan lagra energi, och därmed skapar planerbarhet i systemet, enligt energiministern.
–När det blåser ska vi producera vätgas, och när det inte blåser ska vi använda den lagrade vätgasen. Vätgasen kommer dessutom att ha en viktig roll att elektrifiera branscher som inte är så enkla att elektrifiera.
Säkrare elleveranser ett måste
Den senaste tiden har Sverige tampats med höga elpriser och en mycket osäker tillgång på el. Att säkra upp elleveranserna framöver är ett måste, enligt Khashayar Farmanbar.
– Under hela den här perioden har vi haft en överkapacitet av elproduktion, men vi har inte kunnat transportera elen från norra till södra Sverige. Nu jobbar Svenska kraftnät med ett antal tekniska lösningar för att det ska bli möjligt. Inom ett år räknar vi med att kunna öka elnätskapaciteten.
I medierna brukar Khashayar Farmanbar framhålla att han har tre krav på elproduktionen framöver: vi ska ha tillgång till mycket el, den ska vara på plats snabbt och den ska vara billig.
– För att vi ska nå dit krävs flera olika lösningar. Vindkraften är en av dem, nackdelen med vindkraft är att den inte är planerbar. Det blåser inte hela tiden och överallt. Både vätgas och biogas spelar en viktig roll i att skapa planerbarhet i systemet.
Skapar planerbarhet
Vätgasen kan användas till att producera både el och värme, säger energiministern.
– Vi har träffat aktörer som intresserar sig för havsbaserad vindkraft, där man spjälkar upp vattenmolekylen, H2O, och får både syre och väte. Vätet sparas, och syret planerar man att bubbla tillbaka ner i vattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är ju att det är för lite syre i vattnet.
Vätgasen, i sin tur, kan flyttas till anläggningar nära hushållen, och användas till att värma hus med fjärrvärme, men också till att producera el när det inte blåser tillräckligt mycket, enligt energiministern.
– Vätgasen är alltså utjämnaren som skapar planerbarhet i energisystemet, konstaterar han.
Biogasen, i sin tur, kan i nästan alla lägen ersätta naturgasen, säger Khashayar Farmanbar.
– När den har renats eller uppgraderats kan den distribueras i de vanliga naturgasnäten. För att komma dit behövs styrmedel, både politiska och finansiella, som gör att det blir kostnadseffektivt, säger han och påpekar att regeringen redan har satsat 200 miljoner kronor, under perioden 2018 till 2022, på innovationskluster för flytande biogas.
Därutöver avsätter regeringen 500 miljoner under 2022 för att säkra biogasproducenternas konkurrenskraft. Under åren 2023 och 2024 skjuts ytterligare 700 miljoner till.
– Ambitionen är att satsningen ska fortgå till 2040. Vi satsar alltså på biogasen, den kommer att vara en viktig del i framtidens energiproduktion.
Biogasbilarna då? Hur ser framtiden ut för dem?
– Som minister vill jag inte ge mig in i personbilsdiskussionen. Jag ser att biogasen i alla lägen kan ersätta naturgasen. Jag kan också se biogasen i direkt produktion. I industrin, där man inte, inom närtid, kan elektrifiera. Men bilarna har jag ingen åsikt om.
Koldioxidlagring kommer också att vara en faktor i omställningen, menar Khashayar Farmanbar.
– CCS-tekniken, att avskilja koldioxiden ur övriga gaser, är viktigt för att vi ska nå vårt mål om att minska koldioxidutsläppen. Vi vill nå nollutsläpp 2045 och därefter gärna gå negativt, det vill säga binda mer koldioxid än vi släpper ut.
Han ser dessutom positivt på den svenska industrins energiförsörjning och möjlighet att ställa om till förnybar gas.
– Två tredjedelar av våra utsläpp av växthusgaser kommer från transport- och industrisektorn, så det är framför allt inom de sektorerna vi behöver ställa om. För att få hela kedjan att fungera spelar gasen stor roll, kanske framför allt vätgasen, men också biogasen.
Tuff start i Bryssel
Andra dagen på nya jobbet var det ministertoppmöte i Bryssel, och Khashayar Farmanbar åkte till EU-huvudstaden för att träffa sina kollegor – de andra energiministrarna i EU.
– Även om jag gillar att vara handlingskraftig så var det kanske lite väl tufft. Engelska har alltid varit mitt arbetsspråk, där känner jag mig safe. Men jag hade i mindre än en vecka vetat om att jag skulle ha det här jobbet. Samtidigt är jag ju inte ensam, jag har en massa bra människor runt omkring mig. De andra ministrarna var väldigt välkomnande, även om de hade lite roligt åt att jag åkte dit dag två i min nya roll.
Exakt hur nervös var du?
– Inuti är jag nästan alltid nervös, men folk brukar säga att jag inte ser nervös ut. Med åren har jag lärt mig att kanalisera nervositet till handlingskraft.
Positiv till EU:s gröna giv
Khashayar Farmanbar är positiv till EU:s gröna giv och tycker att det är bra att den har tagits fram. Däremot delar han inte andra länders bild av i hur hög grad EU ska detaljstyra.
– Den svenska inställningen är att om man har för många submål blir det svårt för medlemsländerna att uppnå det stora målet. Förutsättningarna är så olika i alla länder. De nordliga länderna vill ha mindre detaljstyrning, och södra Europa vill ha mer.
Nu gör EU ett försök att definiera begreppet hållbart i den så kallade taxonomin och har nu föreslagit att både kärnkraft och naturgas ska klassas som hållbara energikällor.
– Som teknolog gillar jag begreppet förnybar, eftersom det är vetenskapligt definierat. Det är inget tyckande. Begreppet hållbar har jag respekt för och jag kan förstå att det används, men det är inte vetenskapligt definierat, säger han och fortsätter:
– Vi är kritiska till att man släpper in naturgasen, som är ett tydligt fossilt bränsle, i definitionen. Kommissionen vill att kärnkraft ska klassas som hållbart, det tycker även Sveriges riksdag och det har regeringen framfört i EUsammanhang. Sverige har fungerande kärnkraft på plats, och den ska vi vara rädd om. Vi ska inte göra som i Tyskland och stänga av våra kärnkraftverk i förtid.
Khashayar Farmanbar menar att kärnkraften ger oss tid att få andra energikällor på plats, som vindkraftverk, vätgasproduktion, vätgaslagring och biogasanläggningar.
– Men vi är kritiska till att kommissionen lyfter naturgasen som hållbar. Vi kan inte se något tillfälle där naturgasen är hållbar. Den är snäppet bättre än kol, men det är ju otroligt defensivt – att gå från kol till naturgas. Nej, bättre än så kan vi väl?
TEXT: ANNA WAHLGREN