Helt extremt. Så beskriver Ole Hvalbye, råvaruanalytiker med specialisering på naturgas hos banken SEB, det senaste året på naturgasmarknaden.
– Priset har nått nivåer som jag inte trodde var möjligt, säger han.
Från att länge legat ganska stabilt kring 20 euro per megawattimme har priset på naturgas svängt kraftigt. I augusti nåddes en toppnotering på drygt 300 euro per megawattimme. De höga priserna har minskat efterfrågan och i kombination med ovanligt milt väder och fyllda gaslager i Europa har det fått priserna att falla tillbaka, men vintern kan bli tuff varnar Ole Hvalbye.
– Blir det kallt och lite vind får vi problem och priserna kommer stiga på nytt. De höga gaspriserna påverkar i sin tur elpriserna och inom EU pågår förhandlingar om att separera gaspriset från elpriset.
Följer utvecklingen noga
Industrin följer utvecklingen noga. Höga priser på el och gas leder inte bara till högre kostnader för det egna företaget. Det drabbar även kunderna som drar ner på sina beställningar. Lägre efterfrågan har bland annat fått kemikoncernen Perstorp att dra ner på produktionen.
– Vi måste anpassa oss till efterfrågesituationen, säger Urban Svensson, global inköpschef på Perstorp.
Flera andra företag är drabbade. Pappersbruket i skånska Klippan har till exempel fått stänga en produktionslinje på grund av höga el- och gaspriser.
Tidig varning
Men det är inte bara höga priser som oroar. I juni utlyste Energimyndigheten en så kallad tidig varning för naturgasnätet längs västkusten. Tidig varning är den lägsta av tre möjliga krisnivåer för gas och innebär att naturgasanvändarna ska förbereda sig på att det eventuellt kan bli sämre tillgång på gas.
För Pertorps del kan det bli aktuellt att delvis gå tillbaka till oljebaserade alternativ till naturgas. Olja användes tidigare vid kemikalietillverkningen innan stamgasledningen byggdes ut till Stenungsund för snart 20 år sedan.
– Vi bytte då till naturgas som en brygga till biogas och andra mer miljövänliga alternativ, men möjligheten att gå tillbaka och köra oljebaserat finns ju fortfarande, säger Urban Svensson.
Fler företag är i samma situation. Sockertillverkaren Nordic Sugar meddelade i augusti att man skickar 300 000 ton sockerbetor från fabriken i Örtofta, som drivs i huvudsak med naturgas, till en oljeeldad fabrik i Danmark. Samtidigt går Örtofta delvis över till ångvärme och konverterar två av pannorna från naturgas till lättolja.
Ser över alternativ
Carolina Wistén, sälj- och marknadschef på Nordion Energi, vars dotterbolag Swedegas och Weum driver delar av det västsvenska gasnätet, berättar att hon får samtal från företag som oroas både av prisutvecklingen och om de ska få tag på tillräckligt med gas i vinter.
– En del kunder ser över alternativ som att tillfälligt byta till olja eller gasol, men på lång sikt ser de att det inte är ett hållbart alternativ, säger hon.
”Om vi ska klara omställningen behövs mycket vind, sol och vätgas, men vi behöver också nya investeringar i storskalig biogasproduktion för att klara industrins behov.”
Carolina Wistén, sälj- och marknadschef på Nordion Energi
Många företag har som mål att ersätta naturgasen med biogas. I dagsläget utgörs 37 procent av gasen i det västsvenska gasnätet av biogas.
– Om vi ska klara omställningen behövs mycket vind, sol och vätgas, men vi behöver också nya investeringar i storskalig biogasproduktion för att klara industrins behov. Där finns dessutom redan infrastrukturen på plats i sydvästra Sverige, säger Carolina Wistén.
Hållbar metanol
Perstorp är ett exempel på ett företag som kommer att behöva stora mängder biogas. För att bli klimatneutralt driver Perstorp tillsammans med energibolagen Fortum och Uniper satsningen Project Air. Projektet har fått stöd av både Klimatklivet och den europeiska investeringsfonden. Målet är att ersätta de 200 000 ton fossil metanol som Perstorp i dag köper in och använder som råvara i fabrikerna med hållbar metanol.
Den hållbara metanolen ska tillverkas av infångad koldioxid, förnybar vätgas och biogas. Totalt kommer det behövas 1,3 terawatttimmar biogas vilket motsvarar mer än hälften av den mängd som producerades i Sverige 2021. För vätgasproduktionen behövs även stora mängder el.
Om och hur projektet påverkas av den rådande energisituationen är inget Urban Svensson kan uttala sig om i dagsläget.
– Det är en bra fråga och ingen vet svaret, men än så länge rullar allt på som planerat, säger han.
Runt om i Sverige pågår flera stora klimatsatsningar inom industrin som är beroende av stora mängder förnybar el och biogas.
Ståltillverkaren SSAB siktar mot fossilfrihet omkring 2030 och ska ersätta de nuvarande masugnarna med eldrivna ljusbågsugnar. Energidirektör Tomas Hirsch uttalar sig inte om hur det rådande energiläget påverkar omställningen.
– Vi följer naturligtvis nuvarande utveckling noga och anpassar vissa delar av vår produktion i den mån vi kan efter vad till exempel elen kostar. Vi fortsätter planera för att vara fossilfria till omkring 2030 och det innebär en stor elektrifiering, säger han.
Stabilitet i politiken
Energibolaget St1 bygger ett nytt bioraffinaderi i Göteborg. Efter förseningar, som orsakats av pandemin, är beskedet att produktionen startar mot slutet av nästa år.
– Vi planerar nu för uppstart och har säkrat upp att vi kan försörja det nya raffinaderiet med grön el, säger Per-Arne Karlsson, direktör för public affairs och förnybar energi.
Liksom flera andra företrädare för industrin betonar han vikten av stabila förutsättningar när det gäller regelverk och energiförsörjning.
– Det är viktigt att det finns en stabilitet i politiken och att man inte river upp lagstiftning bara för att det blir ett regeringsskifte, säger han.
”Det är viktigt att det finns en stabilitet i politiken och att man inte river upp lagstiftning bara för att det blir ett regeringsskifte.”
Per-Arne Karlsson, direktör för public affairs och förnybar energi på St1
Carolina Wistén på Nordion Energi uppmanar politikerna att inte glömma bort gasen, som hon anser spelar en för undanskymd roll i den svenska energidebatten.
– Oavsett om du får en hög energiräkning på grund av höga elpriser eller höga gaspriser så drabbas det enskilda hushållet eller företaget lika hårt och om man bara kompenserar det ena energislaget blir det oerhört diskriminerande och snedvrider konkurrensen.
Nödhjälpspaket
Råvaruanalytikern Ole Hvalbye anser det kan behövas nödhjälpspaket av olika slag för att hjälpa företag att överleva. Däremot är ett pristak, som har diskuterats inom EU, ingen bra lösning.
– Det kommer bara att leda till att förbrukningen ökar. På längre sikt är inte naturgas den stora räddningen utan vi ska bort från allt som är fossilt.
Marknaden behöver vänja sig vid ett högre pris på naturgas, tillägger han.
– Vi står inför ett vanskligt år innan situationen blir bättre men naturgasen kommer aldrig tillbaka ner till 20 euro per kilowattimme. Det gäller energi generellt som varit extremt billigt under lång tid.
Text: Marie Alpman