Tuff kamp för renare hav – nu blir fiskavfall biogas

Kvartetten bakom Renahav var på väg att ge upp flera gånger. Detta eftersom tillståndsprocessen varit ”helt hopplös”, enligt Joel Oresten, en av grundarna till Renahav. Nu blev det inte så. Ägarna arbetade envist vidare eftersom de var övertygade om att det här var rätt väg att gå.

– Jag kan inte förstå att det ska vara så svårt att få tillstånd för ett miljöförbättrande projekt. Det var kanske tur att vi inte visste det från början. Nu känns det helt fantastiskt att biogasanläggningen är i gång, säger han.

Ville driva miljöprojekt

Joel Oresten och hans kollegor har alla ett förflutet inom fiskenäringen. Efter åratal som produktionschef för Orklas livsmedelsindustri både i Sverige och utomlands, valde civilingenjören från Chalmers att flytta hem till Smögen igen. Där vaknade också idén att starta och driva ett eget projekt.

– Jag har alltid varit intresserad av miljön och ville göra något hållbart. Från början var det tänkt att vi skulle starta företaget Renahav och sedan sälja det till kommunen eller industrierna när verksamheten var i gång.

Kommunen hade dock inga pengar och Orkla och de andra industrierna ville satsa på sin kärnverksamhet och inte driva biogasanläggningar och reningsverk. I stället utvecklades ett nära samarbete mellan Renahav och industrierna, en symbiospark, där den enes avfall blir den andres resurs.

Sill och fiskbullar

Biogasanläggningen i Kungshamn stod klar i januari i år och ska producera 20 gigawattim-mar biogas per år. Det huvudsakliga substratet är fiskavfall från tre närliggande industrier var av Orkla, med varumärken som Kalles kaviar och Abbas fiskbullar, är den största. Övriga två är Lerøy och Marenor Seafood.

– Vi har även testat att röta ekocertifierat matavfall från Göteborg. Det är viktigt för oss att kunna kravmärka biogödslet som uppstår som restprodukt vid biogasproduktionen, berättar Joel Oresten.

Tanken med Renahav är dock större än bara vatten rening och biogasproduktion. Nästa steg är att bygga en land baserad laxodling och en algodling i symbiosparken för att ytterligare bygga ut kretsloppet.

Algerna skulle dessutom kunna bidra till produktionen av solceller då algskalet består av kisel. Men även här har Renahav och moderbolaget Smögenlax stött på patrull från tillståndsmyndigheterna.

– En landbaserad fiskodling är helt rätt i tiden. Att odla fisk i bassäng minskar exempelvis övergödningen dramatiskt jämfört om det sker i fjordarna. Vi ser det som en jättemöjlighet.

Jobbig tillståndsprocess

Företagets ansökan till mark- och miljödomstolen fick dock avslag i mars förra året, och nu ligger ett överklagande och väntar på beslut. Joel Oresten suckar lite uppgivet när detta kommer på tal. Idén med den odlade laxen som ska leva i symbios med odlade alger är ett utmärkt exempel på ett miljöförbättrande projekt, menar han.

– Tillståndsprocesserna i alla projekten har varit det absolut svåraste. Politikerna säger att vi ska vara ett föregångsland när det gäller miljön, men det hänger inte ihop. Då kan vi inte ha en förvaltningsapparat som gör precis tvärtom.

Stöd från Klimatklivet

Han konstaterar dock att det inte hade blivit någon biogasanläggning om inte staten skjutit till pengar via Klimatklivet. Av de 100 miljoner kronor som hela bygget kostat har staten bidragit med 35 miljoner kronor.

För livsmedelsindustrin Orkla, som är närmaste granne, har biogasanläggningen inneburit ett stort steg mot en hållbarare produktion och mindre utsläpp. Erik Edlund är fabrikschef på Orkla i Kungshamn och mycket positiv till samarbetet.

– Genom biogassatsningen kan vi ställa om till förnybara energikällor. I dag finns inte tillräckligt med biogas för att täcka vårt totala energibehov så ambitionen är att ersätta 50 procent med biogas till en början.

Orkla har satsat 13 miljoner kronor i en helt ny energianläggning för att på sikt klara omställningen till en helt fossilfri produktion. Här är biogaspannan hjärtat och den är delvis finansierad med stöd från Klimatklivet.

Inställd invigning

I början av mars var det tänkt att den stora biogassatsningen i lilla Kungshamn, med drygt 9 000 invånare, skulle invigas med pompa och ståt. Ett 50-tal personer från näringsliv, kommun och media var inbjudna. Men i sista stund fick arrangemanget ställas in på grund av corona.

– Vår absoluta ambition är att genomföra invigningen senare när det är möjligt. Vi har sett ett stort intresse från många parter i samhället för det här samarbetet. Det finns också ett stort intresse inom Orkla, som ju har många anläggningar.

Gasen avgörande

Enligt Orkla minskar koldioxidutsläppen med 1 000 ton per år genom den nya energianläggningen. Avfallet från produktionen av sill och kaviar i form av avloppsvatten och slam rötas och omvandlas till biogas och hetvatten i Renahavs biogasanläggning.

”I dag finns inte tillräckligt med biogas för att täcka vårt totala energibehov så ambitionen är att ersätta 50 procent med biogas till en början.” 

Erik Edlund, fabrikschef, Orkla i Kungshamn

Gasen och hetvattnet går sedan tillbaka till Orkla och blir till värme för både tillagningsprocessen, rening och uppvärmning av fastigheterna.

– Gasen är helt avgörande i vår produktion eftersom det går åt mycket värme vid tillagning och konservering samt vid rengöring och disk, säger Erik Edlund.

Orkla har tidigare enbart använt gasol. Den nya moderna pannan har dock dubbla brännare vilket ger möjlighet att köra på både gasol och biogas eller på en mix av båda.

Fabriken har också minskat sin avfallsmängd genom samarbetet med Renahav. Tidigare skickades restprodukterna med tankbil till Falkenberg och Trollhättan. I dag pumpas merparten i rör till Renahav via reningsverken för att bli biogas i stället, vilket minskat kostnaderna.

– Kostnadsminskningen täcker inte vår investering fullt ut, men det ser vi som en investering i hållbarhet, avslutar Erik Edlund.

TEXT: LENA LÄNDIN

Läs hela artikeln i tidningen