– Det är uppenbart att det behövs någon form av ökat ekonomiskt stöd för biogasproduktionen och kanske också fortsatt stöd på användarsidan. Vi har en modell för detta, men nu måste den analyseras och fyllas med rimliga siffror, säger Åsa Westlund.
Åsa Westlund tar emot i sitt rum i riksdagen för att ge Energigas en lägesrapport. Hon kommer lite med andan i halsen då hon som ordförande i EU-nämnden just avslutat ett möte med EU:s chefsförhandlare för brexit, Michel Barnier, på tillfälligt Sverigebesök. Efter tio år i EU-parlamentets miljöutskott är Åsa Westlund sedan 2014 tillbaka i den svenska politiken. Sedan förra året leder hon biogasmarknadsutredningen som ska redovisa sitt resultat under året. I mitten av maj är hon också en av talarna på Gasdagarna i Båstad, gasbranschens årliga konferens.
– När vi är klara med utredningen tror jag absolut att vi kan leverera ett resultat som gör skillnad för den svenska biogasbranschen. Frågan är om det finns en politisk vilja att finansiera detta. Om vi vill ha väldigt mycket mer biogas måste vi också vara beredda att se till att det finns mer pengar till det. Det är inte gratis, men jag är säker på att vi kan visa att det här är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att få ner klimatutsläppen.
Doldis som gör skillnad
Åsa Westlund är lite av en doldis, trots att hon har arbetat politiskt i hela sitt vuxna liv och varit drivande bakom flera viktiga politiska beslut. Hon började karriären i S-studenter där hon var ordförande, under tiden hon pluggade statskunskap. På Socialdemokraternas kongress 2001 drev hon som 25-åring frågan om homosexuellas rätt att adoptera barn, tvärtemot Göran Perssons och partistyrelsens linje.
– Vi var många yngre som ville vinna detta. Det gjorde vi också med en rösts marginal och då var det så vackert att partiet fick acceptera det. Eftersom vi var i regeringsställning blev det också ett lagförslag, säger hon nöjt.
Det blev en viktig upplevelse för henne och ett bevis för att det faktiskt går att påverka genom politiken. År 2004 blev Åsa Westlund invald i EU-parlamentet efter en lyckad personvalskampanj, ivrigt påhejad av Ingvar Carlsson, som imponerats av hennes förmåga att lyssna och få folk med sig. De turnerade också tillsammans för att samla kryss och den forne statsministern fungerar fortfarande som hennes mentor.
– Han har hjälpt mig mycket och har alltid sett som sin uppgift att stötta kvinnor i politiken.
Hårdare utsläppskrav
Jämställdhet och jämlikhet är hjärtefrågor för Åsa Westlund parallellt med miljöengagemanget. I EU-parlamentets miljöutskott arbetade hon mycket med klimatfrågor. Vis av tidigare erfarenhet vågade hon också gå emot gruppledningen i Bryssel och drev frågan om hårdare utsläppskrav för biltillverkarna, vilket också fick gehör i parlamentet.
– De hårdare utsläppskraven har inte bara spelat roll för bilindustrin i Europa utan för hela världen. När vi var i Sydkorea med näringsutskottet träffade vi Hyundais hållbarhetschef som berättade att allt de gjorde med elektrifiering berodde på EU:s krav. Det var väldigt häftigt att se hur politiska beslut kan påverka verkligheten även på andra sidan jorden.
"Sverige ska ha mer biogasproduktion. Vi har dock inte landat i några siffror ännu. Jag tycker det är självklart att vi ska ta hand om vårt avfall på bästa sätt och då blir ju biogasproduktionen mycket större än i dag.”
Åsa Westlund, ansvarig för biogasmarknadsutredningen
Åsa Westlund har en stark vilja att göra skillnad. Nu är det den svenska biogasens framtid som ligger på hennes bord. Hon är optimistisk och mycket positiv till vad biogasen kan bidra med i klimatomställningen. I förslaget till nationell biogasstrategi, som tagits fram av gasbranschen, är målet att Sverige ska använda 15 terawattimmar 2030. I dag är produktionen drygt 2 terawattimmar, men 7 terawattimmar är inom räckhåll redan nu om olika avfall utnyttjas bättre.
– Sverige ska ha mer biogasproduktion. Vi har dock inte landat i några siffror ännu. Jag tycker det är självklart att vi ska ta hand om vårt avfall på bästa sätt och då blir ju biogasproduktionen mycket större än i dag. Det är också nödvändigt om vi ska nå våra klimatpolitiska mål.
Politiskt gångbart
Att biogasmarknadsutredningen också ska leda till förändring är ett självklart mål för Åsa Westlund. Hon ser en fördel i att hon med sin långa erfarenhet vet vad som är politiskt gångbart.
– Vi ska inte bara ta fram ett styrmedel som biogasbranschen gillar. Det finns många utredningar som tar fram förslag som inte blir av och det är verkligen skräcken att hamna där. Som utredare vill man presentera förslag som blir verklighet.
Huvudfrågan för utredningen har varit att knäcka nöten om hur svensk biogasproduktion ska få långsiktiga spelregler och konkurrenskraft samtidigt som användningen av biogas ska uppmuntras.
– Klimatmålen för transportsektorn nås ju absolut inte i dag. Utsläppen ökar i stället för minskar, så där har biogasen en väldigt viktig roll. Det är dock viktigt att det styrmedel som vi föreslår gör att biogasen kan användas till många olika saker över tid. Syftet med den modell vi tagit fram är att den ska fungera också om man vill gå vidare och få in biogas i industriella processer, stimulera mer flytande biogas eller få fram större biogasproduktion med förgasningsteknik. Om man rent politiskt vill något av detta är tanken att vi redan har tagit hänsyn till det i vår modell, påpekar Åsa Westlund.
Utredningens arbete är väldigt omfattande och en av orsakerna är framförallt att biogasbranschen är så komplex.
Fördel och förbannelse
– Det är biogasens stora fördel och förbannelse att den är så mångfasetterad. Det finns många olika substrat, som är ojämnt fördelade över landet, och många olika användningsområden. Det är en fantastisk resurs samtidigt som det inte finns någon sammantagen bild av hur den här sektorn ser ut i Sverige.
– Jag förstår verkligen branschens frustration över att ingen har ett tydligt ansvar för biogasens roll i omställningen och behovet av en biogassamordnare.
Åsa Westlund växte upp i småländska Anderstorp och hon tycker att entusiasmen i gasbranschen påminner mycket om småföretagarandan i hembygden.
– Anderstorp är ett typiskt småföretagarsamhälle där man hjälps åt och försöker hitta lösningar. Det tycker jag känns väldigt påtagligt också i gasbranschen. Jag upplever att man har jobbat i motvind, men att det finns lösningar och att man har hjälpts åt under många år, säger hon och fortsätter:
– Alla är väldigt positiva och brinner för biogasen eftersom den har en så stor klimatnytta. Det finns en stolthet och många i gasbranschen känner, precis som jag, att de gör en insats.
Som ung hemma i Anderstorp orienterade hon ofta och tillbringade mycket tid ute i naturen. I dag blir det en och annan löprunda med en bra deckare i öronen, när hon inte umgås med de tre barnen och skjutsar dem till olika aktiviteter.
– Naturen har alltid varit självklar för mig, så det var inte miljöfrågan som gjorde att jag först engagerade mig politiskt. Jag kände starkt för ökad rättvisa och jämlikhet. Miljöengagemanget kom senare när jag insåg att det fanns väldigt mycket farliga ämnen omkring oss som vi inte hade koll på. Det var en ögonöppnare, säger hon.
Det var också en av anledningarna till att hon i EU:s miljöutskott engagerade sig i en hårdare kemikalielagstiftning.
Sverige går före
I ett europeiskt perspektiv kan utvecklingen av den svenska biogasbranschen även ge andra länder en skjuts i omställningen, tror Åsa Westlund.
– Vi kan gå före och exportera tjänster och teknik och se till att vi får fler jobb. Flera länder i Europa har infört produktionsstöd för biogas och EU:s lagstiftning driver på insamlingen av matavfall. Jag tror att vi kommer att få se en jättestor förändring framöver i övriga Europa på detta område. Där finns ett väl utbyggt gasnät och ett behov av biogas för elproduktion som ersätter kolkraft.
Frågan är då vilka möjligheter utredningens förslag har att falla de svenska politikerna i smaken.
– Cirkulär ekonomi är nästa stora steg som måste ske i klimatomställningen. Biogas är ett paradexempel på det, konstaterar Åsa Westlund och påpekar att en ökad biogasproduktion finns med i januariavtalets 73-punktsprogram.
– Det känns betryggande att det finns ett stöd över blockgränsen för biogasen.
Ekologisk livsmedelsproduktion
Intresset för en mer närodlad, ekologisk livsmedelsproduktion ökar också behovet av biogödsel från biogasproduktion. Även ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv hävdar sig biogasen väl, menar hon och fortsätter:
– Biogasen är lokalproducerad och det finns en önskan att bli mindre beroende av de länder som är stora oljeproducenter. Mer fokus på självförsörjning ökar intresset för biogas förutom klimatnyttan.
En annan fördel är att det redan nu finns en användbar teknik, även om den kan förbättras över tid.
– Med elektrifieringen är det mer spekulativt. Vad finns om tio år? Här finns ju ett biobränsle som kan användas bara vi ser till att få långsiktiga spelregler och konkurrenskraften på plats. En stor fördel är att gasen inte bara kan användas för transporter, utan även inom industri och sjöfart. Man behöver inte vara rädd för att investera i något som inte går att använda. Om politikerna menar allvar med klimatmålen måste vi se till att få detta på plats. Jag förstår inte hur vi skulle kunna klara oss utan, eller ens vilja det. Biogas är smart, säger Åsa Westlund.
LENA LÄNDIN