Det doftar kaffe redan på gatan utanför den tio våningar höga kaffeskrapan på Tolagsgatan mitt i centrala Karlstad. Hit kommer tonvis med kaffebönor varje dag. De anländer till Göteborg med båt från kaffeplantager i Latinamerika, Asien och östra Afrika för att sedan fraktas vidare i containrar som körs hela vägen rakt in i kaffefabrikens silobyggnad.
– Genom att transportera råkaffet på järnväg släpper vi ut cirka 2 700 ton koldioxid mindre per år jämfört med om vi hade transporterat kaffet med lastbil, konstaterar Eva Eriksson nöjt när Energigas besöker företaget som varit hennes arbetsplats i 30 år.
Hon bjuder på en kopp kaffe i kaffebaren som är belägen i skrapans bottenvåning. Förutom att servera otaliga varianter av kaffe arrangeras
här kaffeprovning och olika kurser i konsten att brygga gott kaffe. I våningarna ovanför rostas, mals och förpackas det välkända kaffet vars lila varumärke grundades 1906.
Även om koldioxidutsläppen från rosteriet har varit en utmaning för Löfbergs egen produktion är det just transporterna och utsläppen i odlarländerna som står för företagets största klimatpåverkan sett till hela värdekedjan.
– I det sammanhanget är utsläppen från rosteriet väldigt små. Men det är viktigt för oss att bli fossilfria. Därför har Löfbergs som mål att övergå till 100 procent biogasol 2020. Att vi inte har gjort det redan nu beror på att tillgången varit begränsad och att vi behöver göra tekniska omställningar i våra gasolbrännare innan det är möjligt, säger Eva Eriksson.
Förnybar gasol är ett fossilfritt bränsle som till skillnad från konventionell gasol utvinns från exempelvis vegetabilisk olja och animaliskt fett. Ett av problemen för de industrier som vill ställa om är dock skatten, menar Eva Eriksson.
– Det är tråkigt att vi inte får någon hjälp av politiska styrmedel. Det skulle gå snabbare om det var billigare att ställa om till biogasol.
Smakar hundratals koppar
Eva Eriksson smuttar på sin cappuccino. Som veteran på Löfbergs är hon expert på kaffe, och en av ett fåtal medarbetare med förtroende att provsmaka och godkänna kvaliteten på de nya bönleveranser som dagligen slussas in.
– Vi har provsmakningar flera gånger varje dag, och totalt kan det bli flera hundra koppar kaffe som ska testas.
Provsmakningen sker med sked och precis som vid vinprovning finns en spottkopp. Trots detta tröttnar Eva Eriksson inte på att dricka kaffe.
– Nej, fika måste man, säger hon skrattande.
Det finns en värdegrund i det här företaget som innebär ansvarstagande för att en hållbar utveckling får kosta lite mer. Men det måste finnas en balans mellan ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Det här är mer än en image. Det sitter i väggarna.
Eva Eriksson, hållbarhetsdirektör på Löfbergs
Eva Eriksson talar entusiastiskt om det kvalitets- och hållbarhetsarbete som hon har varit delaktig i på Löfbergs i tre decennier. Det har varit möjligt tack vare att familjen Löfberg, som nu är inne på fjärde generationen i företagsledningen, alltid varit måna om att värna detta. Här ligger också ett engagemang för de kaffeodlare i världen som arbetar i en bransch som nu hotas från flera håll.
Stöttar nästa generation
En larmrapport från The climate institute i Australien varnar för att halva kaffeproduktionen kan försvinna till 2050 på grund av det varmare klimatet.
– Kaffebönor är väldigt känsliga och det pågår forskning för att ta fram mer tåliga bönsorter.
Branschen påverkas både av klimatförändringarna och av att den yngre generationen inte alltid är intresserad av att ta över kaffeodlingarna
eftersom det är ett hårt jobb med dålig lönsamhet, konstaterar Eva Eriksson.
Därför deltar Löfbergs i flera utvecklingsprojekt som hjälper småskaliga kaffeodlare till bättre odlingsmetoder och levnadsförhållanden.
– Vi hjälper också yngre kaffeodlare med utbildning och bättre livsvillkor så att de kan se en lönsam framtid som kaffebönder, säger hon och fortsätter:
– Det finns en värdegrund i det här företaget som innebär ansvarstagande för att en hållbar utveckling får kosta lite mer. Men det måste finnas en balans mellan ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Det här är mer än en image. Det sitter i väggarna.
Familjen vågar satsa
Redan för 25 år sedan lanserade Löfbergs en kaffeförpackning utan energikrävande aluminium.
– Det nya materialet var 20 procent dyrare och när vi testade det i våra maskiner så fungerade det inte. ”Då köper vi nya packmaskiner” sa vd:n Anders Löfberg, och så blev det. I dag har hela den svenska kaffemarknaden aluminiumfria kaffeförpackningar, säger Eva Eriksson stolt.
Nästa steg är en förpackning med förnybar plast, som lanseras vid årsskiftet.
– Det är häftigt att gå före och upptäcka vilka möjligheter det finns att även påverka andra att följa efter. När vi som första rosteri i Sverige lanserade ekokaffe sålde vi det med förlust under lång tid, men i dag är det en viktig del i vår affär. Familjen Löfberg har alltid vågat satsa om man har trott på något för framtiden, säger hon.
Stor efterfrågan
Kosan gas levererar gasolen till Löfbergs i Karlstad. Enligt Kenneth Dahlqvist, försäljningschef på Kosan gas, har efterfrågan på förnybar gasol ökat, men tillgången är fortfarande begränsad.
– Jag är mycket optimistisk när det gäller biogasolens framtid. Om den kan få samma skattebefrielse som andra förnybara energislag blir den kostnadsneutral för kunderna. Då kommer efterfrågan att öka ytterligare, konstaterar han.
Växande marknad
Den förnybara gasol som i dag finns på marknaden härstammar från växt- och djurfetter och är en biprodukt som uppstår vid tillverkningen av biodieseln HVO. Enligt Kenneth Dahlqvist finns det dock planer på att producera förnybar gasol från andra källor, vilket skulle kunna möta en ökad efterfrågan.
– Den europeiska gasolorganisationen Liquid gas Europe beräknar att 30 procent av gasolmarknaden kommer att bestå av biogasol 2030. Jag tror dock att vi kommer ha en högre andel i Sverige eftersom vi har goda förutsättningar att producera detta lokalt, säger Kenneth Dahlqvist.
LENA LÄNDIN