Rekordstöd till biogas – nu vill alla investera i klimatet

Sedan starten 2015 har totalt 66 biogasanläggningar fått investeringsstöd från Klimatklivet, som är det stöd som regioner, kommuner och privata företag kan söka för att genomföra klimatåtgärder. Av de 2,8 miljarder kronor som Klimatklivet totalt beviljade 2021 gick så mycket som en miljard till investeringar i olika typer av biogasanläggningar, och i år väntas ännu fler ansökningar. Många av projekten som beviljats stöd har dock ännu inte kommit i gång. Detta på grund av långa tillståndsprocesser men också i väntan på regeringens besked om ett långsiktigt biogasstöd, som nu beslutats.

– Vi såg ett stort kliv för biogasen i Klimatklivet under förra året. Både stora och små företag ville investera i biogas. Men sett till antalet ansökningar är intresset för 2022 än så länge ännu större, säger Nanna Wikholm, chef för Klimatklivets transportenhet på Naturvårdsverket.

Stöd för biogas till elproduktion

Biogasens frammarsch har gått snabbare än vad Nanna Wikholm förväntat sig.

– Invasionen i Ukraina har tydliggjort hur angeläget det är med biogas och andra förnybara bränslen. Miljön är en sak, men numera finns det också andra skäl att ställa om.

”Vi såg ett stort kliv för biogasen i Klimatklivet under förra året. Både stora och små företag ville investera
i biogas. Men sett till antalet ansökningar är intresset för 2022 än så länge ännu större.”

Nanna Wikholm, chef för Klimatklivets transportenhet, Naturvårdsverket

Nytt för i år är att också anläggningar som gör biogas för elproduktion kan få stöd från Klimatklivet.

– Ja, i år har det öppnats ytterligare en möjlighet till klimatomställning med hjälp av biogas. Alla som vill investera i småskalig elproduktion från biogas kan numera söka stöd från Klimatklivet. Till exempel kan lantbrukare söka stöd för att producera egen el från den gödsel som gården genererar. Under årets första ansökningsomgång fick vi in 24 ansökningar.

– 20 av dem var från småskaliga gårdar. Det är väldigt roligt eftersom stora klimatnyttor kan uppstå när ett hållbart biobränsle produceras samtidigt som metanutsläpp från gödsel minskar, säger Nanna Wikholm.

Minska beroendet av rysk gas

Nu vill politikerna alltså minska beroendet av den ryska gasen, men också snabba på klimatomställningen och motverka de höga energipriserna. Nyligen beslutade den svenska regeringen om ett långsiktigt stöd för biogasproduktion, vilket var ett av förslagen i den statliga Biogasmarknadsutredningen som presenterades 2019.

Dessutom innebär EU-kommissionens initiativ REPowerEU att beroendet av fossila bränslen från Ryssland ska upphöra före 2030.

Sharareh Edström, director Traffic Sweden på energiföretaget Gasum, välkomnar de nya besluten.

– Äntligen händer det. Vi jublar och applåderar. Äntligen får resten av Europa chansen att komma ikapp oss i Norden.

Störst i Norden

Gasum är Nordens största producent av biogas och ägare till flera produktionsanläggningar, dessutom köper företaget biogas från sina partner. De satsar också stort på uppbyggnaden av ett nätverk av tankstationer för tunga gasfordon i Norden samt att öka produktionen av främst flytande biogas.

– Vi siktar på att utöka vår produktion så att vi kan fortsätta att serva den nordiska marknaden. Jag hade önskat att vi redan infriat vårt löfte om att förse marknaden med fyra terawattimmar biogas. Personligen tycker jag att det är lite sorgligt att ett krig ska vara triggern till utökad produktion. Gasums inställning är nu, liksom tidigare, att omställningen ska gå snabbare. För det krävs fler spelare, vi kan inte fortsätta bygga nätverket på egen hand. 

Störst i norra Europa

Scandinavian Biogas driver flera storskaliga biogasanläggningar i Sverige och Norge, och håller just nu på att bygga ut anläggningen i Huddinge, söder om Stockholm, bland annat med en ny förvätskningsanläggning. Företaget kommer att investera 300 miljoner kronor i anläggningen, som blir den största i sitt slag i norra Europa med produktion av 220 gigawatttimmar flytande biogas per år. Michael Wallis Olausson är ansvarig för expansion på Scandinavian Biogas. Han talar om EU-politikernas nya intresse för biogasen som ett paradigmskifte.

– Jag har hållit på med det här sedan 2009 och har lyssnat på åtskilliga politiska diskussioner på både nationell och internationell nivå. Det här är första gången jag hört höga EU-tjänstemän ens nämna biogasen. Jag ser det som ett paradigmskifte för biogasproduktion i Europa. Nu blir det tryck på politikerna inom EU att visa en tydlig politisk inriktning och att fatta beslut som är gynnsamma för biogasen.

Storskalig produktion

Numera fokuserar Scandinavian Biogas bara på den storskaliga produktionen som är nödvändig för att det ska vara lönsamt, menar Michael Wallis Olausson.

– Vi har fattat ett internt beslut om att inte bygga några småskaliga anläggningar. Det kostar lika mycket i tid och förberedelser att bygga en liten anläggning som att bygga en stor. I en storskalig produktion får man de största skalfördelarna. Det är ett strategiskt problem om det byggs många små anläggningar i Sverige, i så fall kommer vi sannolikt inte att nå målen produktionsmässigt.

”I och med att fler och fler aktörer börjar tillverka flytande biogas så är marknaden inte längre bara Sverige, utan hela norra Europa. Vi säljer där betalningsviljan finns, det är så en marknad fungerar. Rörligheten på flytande biogas kommer bara bli större och större. ”

Michael Wallis Olausson, Scandinavian Biogas

Scandinavian Biogas har nyligen tecknat ett avtal med en holländsk tankstationskedja som heter Rolande.

– Vi kommer att sälja flytande biogas från vår anläggning i Trondheim, och så småningom också från Stockholm. I och med att fler och fler aktörer börjar tillverka flytande biogas så är marknaden inte längre bara Sverige, utan hela norra Europa. Vi säljer där betalningsviljan finns, det är så en marknad fungerar. Rörligheten på flytande biogas kommer bara bli större och större.

Tror på export

Sharareh Edström på Gasum uppskattar att den lokalt producerade biogasen än så länge behövs för att täcka det nationella behovet.

– Med det sagt så tar ju inte transporterna slut vid nationsgränserna. Vi behöver en fullt fungerande europeisk marknad för biogas där EU:s hela potential utnyttjas. I en sådan marknad ska gasen flöda fritt. Jag tror på export och skulle gärna se en större marknad också utanför Norden, säger hon.

I dag fyller biogasen framför allt en funktion för den tunga trafiken, enligt Michael Wallis Olausson på Scandinavian Biogas.

– Det kommer dröja mycket längre innan vi har elektrifierat den tunga trafiken, och ännu längre innan vi har elektrifierat färjetrafiken. Inom industrin är det inte ens möjligt att elektrifiera vissa branscher. Det finns begränsningar i elektrifieringen och det är precis där vi ska använda biogasen.

Klimatklivet avgörande

Gasum och Scandinavian Biogas är överens om att Klimatklivet har varit avgörande för de senaste årens investeringar i biogasteknik.

– Klimatklivet har varit otroligt viktigt för oss i vår resa att konvertera den vägburna trafiken till det grönaste alternativa bränslet, det vill säga biogas. Det bästa med Klimatklivet är medvetenheten om att stödet behövs i hela kedjan. Inte minst är det viktigt att bygga upp en tillräckligt täckande tankningsinfrastruktur. Det har helt klart varit ”the tipping point” för att hjälpa kunderna att tänka om vid beställningar av nya fordon, säger Gasums Sharareh Edström.

Michael Wallis Olausson på Scandinavian Biogas håller med. Utan Klimatklivet hade företaget varken kunnat göra de satsningar som gjorts eller som är på väg.

Stora investeringar

– Jag skulle säga att Klimatklivet är en förutsättning, framför allt mot bakgrund av de osäkra politiska förutsättningarna som gällt i Sverige angående biogasen. Det handlar ju ofta om stora investeringar, upp till över en halv miljard kronor. Det är svårt att få ihop hela det kapitalet och att hitta en lönsamhet i projekten med tanke på de priser på biogas som vi har haft i Sverige. Vi har även haft en svårtolkad konkurrenssituation med utländsk subventionerad gas. Jag vill påstå att Klimatklivet har varit en nödvändighet för samtliga biogassatsningar som gjorts i Sverige de senaste fem åren, och kommer att vara det inom överskådlig tid, säger han.

ANNA WAHLGREN

Läs hela artikeln i tidningen