När Ingebjørg Telnes Wilhelmsen, generalsekreterare på branschorganisationen Norsk hydrogenforum,
NHF, får frågan om temperaturen på vätgasområdet i vårt västra grannland blir svaret: ”väldigt hög”.
– Antalet större vätgasprojekt i Norge är närmare 50 visar vår senaste sammanställning, och nya tillkommer i rask takt, säger hon.
Flera handlar om vätgasdrivna fartyg. Norge är en stark sjöfartsnation och både vätgas och ammoniak, tillverkad med hjälp av vätgas, pekas ut som lovande framtida maritima bränslen. I sommar sattes till exempel världens första vätgasdrivna bilfärja i drift i södra Norge. Till en början drivs färjan av batterier
men senast nästa vår ska bunkringen ske med flytande vätgas.
Flera industriföretag
På NHF:s lista finns även flera stora industriföretag som vill minska sina koldioxidavtryck genom att ersätta fossila råvaror med grön vätgas. Några exempel är energibolaget Equinor, det statliga kraftbolaget Statkraft och konstgödseltillverkaren Yara.
– Det betyder mycket att stora industriföretag säger att de vill satsa på vätgas. De fungerar som lokomotiv för utvecklingen, säger Ingebjørg Telnes Wilhelmsen.
Norge har sedan tidigare flera växande företag på vätgasområdet. Nel är till exempel en ledande tillverkare av elektrolysörer. Här finns även Hexagon Purus och Umoe Advanced Composites som säljer komposittankar och transportlösningar för gas inklusive vätgas.
–Vi ser också att det dyker upp många nya spännande företag som bygger på kunnandet inom olja och gas, säger Ingebjørg Telnes Wilhelmsen.
Kompetensen inom gassektorn är en av Norges styrkor när landet nu satsar på vätgas, menar hon. En annan styrka är god tillgång på förnybar el från främst vattenkraft för att tillverka grön vätgas genom elektrolys.
Färdplan för vätgas
Även den norska regeringen har fått upp ögonen för möjligheterna. I juni 2020 presenterades den första norska vätgasstrategin. Den 11 juni i år kom en uppföljande färdplan med konkreta åtgärder för att vätgas ska bli en viktig del av den norska energimixen och bidra till både minskade utsläpp och på sikt bli en viktig exportprodukt.
Ett av målen i färdplanen är att etablera fem knutpunkter för produktion och distribution av vätgas för sjötransport längs den norska kusten till 2025. Knutpunkterna ska även kunna försörja industrin och landtransporter. Var de ska placeras eller hur mycket vätgas som ska produceras är ännu inte spikat. Tanken är att planerna ska mejslas ut i dialog med branschen.
Regeringen lovar också att skjuta till pengar till ett eller två större industriprojekt samt fem till tio pilotprojekt inom vätgas till 2025.
De norska planerna inkluderar både grön vätgas, som tillverkas genom elektrolys med förnybar energi, och blå vätgas som tillverkas på traditionellt sätt genom ångreformering av naturgas men där koldioxiden som frigörs fångas in och lagras permanent. Pilotprojekt pågår inom blå vätgas och i jätteprojektet Longship ska koldioxid lagras under havsbotten utanför den norska kusten.
Ingebjørg Telnes Wilhelmsen välkomnar färdplanen.
– Det är väldigt positivt att regeringen pekar på att Norge har goda förutsättningar att lyckas inom vätgas, säger hon.
– Men med tanke på alla de planer som finns inom branschen hade vi önskat ännu högre ambitioner.
Stöd till vätgassatsningar
I statsbudgeten för 2021 öronmärktes 100 miljoner för utveckling av infrastruktur och marknader för vätgas. I våras kom ytterligare 85 miljoner samt 15 miljoner till ett nytt forskningscentrum för miljöanpassad energi inom vätgas och ammoniak.
Totalt gick 770 miljoner norska kronor till projekt inom vätgas förra året.
– Här räknar vi med att det kommer att bli betydligt mer under de närmaste åren. Det behövs om alla planer ska kunna bli verklighet, säger Ingebjørg Telnes Wilhelmsen.
Hon hoppas också på mer fokus på tunga landtransporter.
– Det är en svaghet i färdplanen. Det vi hör från politiskt håll är att det råder en osäkerhet om när de stora lastbilsproducenterna kan leverera i större skala. Vi jobbar därför med att informera om de lastbilar som finns på marknaden från exempelvis Hyundai och som nu rullar ut i Schweiz.
Utbyggnad av vätgasstationer
Norge har i dagsläget tre tankstationer för vätgas i drift, en fjärde ska öppna i september. Olyckan 2019, då en Uno-x-station för vätgas utanför Oslo exploderade, blev ett rejält bakslag både för försäljningen av vätgasbilar och för utbyggnaden av vätgastankstationer. Nu är dock bilden på väg att förändras. Ett samarbete mellan danska Everfuel, Toyota Norge och taxioperatören Cabonline ska resultera i att upp till 100 vätgasdrivna taxibilar rullar på Oslos gator i slutet av nästa år. Everfuel kommer även att bygga ett nätverk av tankstationer och öppnade sin första norska vätgastankstation i Oslo under sommaren. Ytterligare en ska öppnas i Bergen i höst. Tillsammans med drivmedelsbolaget OKQ8 planeras även ett tiotal vätgasstationer i Sverige till 2024.
Ett annat företag som satsar på vätgasstationer är Hynion som planerar ett nätverk med åtta vätgasstationer i Norge och Sverige till nästa år. Till 2025 ska det utvidgas till 30 stationer och inkludera även Danmark och Tyskland.
Än så länge har Hynion två stationer i drift: En utanför Oslo och sedan den 1 augusti den vid Arlanda flygplats som tidigare ägdes av Linde. Hynion äger även vätgasstationen i Göteborg som varit stängd en längre tid. Arbete pågår för att den ska kunna öppna igen.
”Vi har drivit vätgasstationer i mer än 15 år utan allvarliga händelser och har stort fokus på säkerhet och övervakning med detektorer som direkt upptäcker om en tank skulle börja läcka.”
Ulf Hafseld, vd Hynion
– Det blir så snart vi kan, men arbetet har försenats av corona och vi väntar på godkännande från myndigheterna, säger Hynions vd Ulf Hafseld.
Viktigt säkerhetsarbete
Även en station i norska Porsgrunn förbereds för att öppnas på nytt. Säkerhetsarbete är viktigt.
– Vi har drivit vätgasstationer i mer än 15 år utan allvarliga händelser och har stort fokus på säkerhet och övervakning med detektorer som direkt upptäcker om en tank skulle börja läcka, säger Ulf Hafseld.
Inom Energigas Sverige pågår ett arbete med att ta fram säkerhetsanvisningar för vätgastankstationer. Arbetet sker i en bred arbetsgrupp i samverkan med Vätgas Sverige och med deltagare från både Sverige och Norge.
– Vätgasen skiljer sig på flera sätt från våra traditionella energigaser, som biogas, naturgas och gasol – bland annat genom ett bredare brännbarhetsområde och att den är mer lättantändlig. Därför kan man inte tillämpa våra nuvarande anvisningar för metantankstationer, säger Ben Bock, chef för säkerhet och teknik på Energigas Sverige.
Anvisningarna ska publiceras under 2022.
Nordisk vätgaskorridor
Utöver stationerna i Göteborg och vid Arlanda flygplats finns vätgasstationer i Mariestad, Umeå och Sandviken. Ytterligare åtta planeras inom projektet Nordic Hydrogen Corridor, NHC, som delfinansieras av EU och leds av branschorganisationen Vätgas Sverige.
Efter förseningar på grund av pandemin samt en omdefiniering av projektet efter att Linde drog sig ur är arbetet i full gång berättar projektledaren Pawel Seremak.
– Fyra orter har hittills uttalat sitt intresse för NHC och fler väntas under hösten, säger han.
Många vill vara med
Linköping är den senaste i raden. Sedan tidigare jobbar Trelleborg, Markaryd och Uddevalla med fördjupade analyser som ska kunna leda fram till konkreta investeringsbeslut.
– Intresset är stort, men det finns även hinder på vägen, säger Pawel Seremark.
– Det finns en oro för långa tillståndsprocesser. Det gäller också att balansera utbud och efterfrågan. Ingen vill äga en bränslecellsbil när det saknas möjlighet att tanka vätgas, samtidigt som investeringen i tankstationer medför en stor risk.
Utöver de åtta tankstationerna i triangeln Stockholm, Köpenhamn, Oslo innehåller projektet även produktion av vätgas samt bidrag för 100 vätgasfordon.
Budgeten är på totalt 200 miljoner kronor ch förutom Vätgas Sverige deltar Toyota, Hyundai, Everfuel och Statkraft.
Text: Marie Alpman