Det handlar om väldigt stora summor. Över 200 miljarder dollar – två biljoner kronor – har investerats i gröna obligationer världen över. Sedan 2006 har summan fördubblats för varje år, och eftersom bara en procent av den globala obligationsmarknaden hittills är grön lär expansionen fortsätta.
– Inom tio år kommer det att handla om bra många procent. Intresset är enormt. Det är många som vill veta vad deras pengar används till – pensionsfonder, kapitalförvaltare, både i Sverige och utomlands, säger Magnus Borelius, finanschef i Göteborgs stad.
Rusning bland investerare
När Göteborg i oktober 2013 öppnade orderböckerna för sin första gröna obligation på 500 miljoner kronor, hade investerarna efter tjugo minuter lagt anbud på drygt 1,2 miljarder.
– Vi fick helt enkelt skala ned tilldelningen tills vi fick rätt volym, säger han.
Staden har nu gett ut fyra gröna obligationer, till ett totalt värde av drygt 4,3 miljarder kronor. Samtliga är sexåriga och räntorna är lika låga som för stadens övriga obligationer och delar risk med dessa. Den senaste utgivna gröna obligationen har en fast ränta på 0,885 procent.
Pengarna används till olika gröna satsningar i staden. Enligt ett strikt ramverk ska investeringarna bidra antingen till en begränsning av klimatpåverkan, en anpassning till klimatförändringarna eller rent generellt vara relaterade till en hållbar miljö. De första stora projekten som finansierades med hjälp av obligationerna var förgasningsanläggningen Gobigas, som erhållit 920 miljoner kronor, ett ultrafi lter på ett vattenverk, som fått 570 miljoner, samt en satsning på kommunala elbilar. Numera är det framförallt hållbart byggande som dominerar bland projekten.
– Vi startade med Gobigas därför att det hade en tydlig miljöprofil. Numera är hela kommunala koncernen engagerad i att ta fram projekt. Att det då dyker upp många gröna skolor, kontor och bostadshus är inte så konstigt, eftersom byggnader står för stor del av koncernens totala lån, säger Magnus Borelius.
Dessa uppgår till 38 miljarder kronor, av vilka en dryg tiondel nu alltså är gröna. Och mer ska det bli. Under våren 2017 planerar staden att ge ut ytterligare en obligation.
Används i marknadsföring
Några nya satsningar på biogas verkar dock inte aktuella. Även om erfarenheterna från Gobigas mest varit positiva. Stadsutvecklaren Sara Pettersson berättar:
– Vi har haft flera investerare på besök som fått åka elbil till Gobigas och ultrafiltret. De har blivit väldigt entusiastiska över förgasningsanläggningen. Förr var deras enda intresse vilken ränta vi gav, nu vill de veta vad vi gör med pengarna, vilket de sedan kan använda i sin marknadsföring.
”Investerare har blivit väldigt entusiastiska över förgasningsanläggningen. Förr var deras enda intresse vilken ränta vi gav, nu vill de veta vad vi gör med pengarna, vilket de sedan kan använda i sin marknadsföring.”
Stadsutvecklare Sara Pettersson
Göteborgs framgångar har visat att det finns gott om beredvilligt kapital att satsa på gröna investeringar – även mot försvinnande låg ränta.
Det här har Sveriges regering insett. Strax före jul tillsattes en utredning som ska kartlägga hur marknaden för gröna obligationer ska främjas. Bland annat ska det tas fram kriterier för hur lämpliga projekttyper ska identifieras, det ska föreslås rutiner för validering, samt göras en bedömning om det går att ge ut statliga gröna obligationer, så som Frankrike och Polen nu tänkt göra.
En av de nationella aktörer som följt Göteborg i spåren är Kommuninvest, som ägs av kommunsektorn och är dess största kreditgivare. Under 2016 gav Kommuninvest ut två gröna obligationer på sammanlagt tio miljarder kronor. Dessa ska bidra till fi nansieringen av 81 projekt i kommuner och landsting som i sin tur beviljats gröna lån av Kommuninvest.
Biogasprojekt på gång
Bland projekten dominerar förnybara energikällor, gröna hus och vattenrening. Störst bland energikällorna är vindkraft, men här
finns också anläggningar för solel och biogas. Biogasbolaget i Mellansverige, som ägs av Karlskoga, Örebro och Kumla, har ett grönt lån hos Kommuninvest på 49 miljoner kronor för en biogasanläggning som nyligen byggts i Mosserud utanför Karlskoga. Den producerar fordonsgas från matavfall, gödsel och ensilage.
Gästrike ekogas, som ägs av kommunala energi- och återvinningsbolag, har beviljats ett grönt lån på 120 miljoner kronor för att bygga en biogasanläggning i Forsbacka utanför Gävle. Den ska producera fordonsgas av matavfall och beräknas stå klar i slutet av 2017.
Kommuninvests hållbarhetschef Björn Bergstrand tror att de gröna lånen och de gröna obligationerna har framtiden för sig.
– Efterfrågan är så stor att det nu kan vara billigare att låna upp med gröna än med vanliga obligationer, konstaterar han.
Av den långfristiga upplåning som Kommuninvest gjorde under 2016 står de två gröna obligationerna för hela tio procent. Den första var på 600 miljoner US dollar med en ränta på 1,5 procent, den andra på 5 miljarder kronor med nollränta.
– Den första lockade framförallt internationella aktörer: centralbanker, banker, fondbolag. Den andra tecknades till 90 procent av
svenska investerare. Trots att det var nollränta låg efterfrågan på hela 13 miljarder, så vi fick justera räntevillkoren, säger Björn Bergstand.
Om marknaden för de gröna obligationerna verkligen ska ta fart, tror han dock att investerarna
måste få tillgång till obligationer med högre avkastning.
– En ökad andel av de globala finansiella flödena håller på att bli gröna. Allt fler investeringsprojekt tar sikte på att möta de klimatkrav som ställs i Parisavtalet. Det är inte längre bara kommuner som emitterar, utan också banker, energibolag och storföretag som Apple och Starbucks. Det kommer att leda till ett större utbud av obligationer med olika kreditrisk och olika avkastning, menar Björn Bergstrand.
Finansierade tillverkning av fordonsgas
Ett svenskt företag som varit tidigt ute är Scandinavian biogas. I början av 2016 gav man ut en företagsobligation på 200 miljoner kronor för att delfinansiera sin fordonsgastillverkning i Huddinge och sitt nybygge utanför Trondheim där flytande biogas ska framställas ur fiskensilage.
Företagets vd Matti Vikkula konstaterar att obligationsmarknaden är ett bra alternativ för att säkerställa finansiering för nyinvesteringar om tillgång till bankfinansiering är begränsad.
– Den här typen av gröna investeringsinstrument kommer att bli mer och mer relevanta i framtiden. Men för vår del får räntenivån gärna gå ned. Marginalräntan på vår obligation är 9,75 procent och det fungerar inte i längden, säger han.
JAN MALMBORG