När Energigas träffar Paula Hallonsten i Energimyndighetens lokaler på Södermalm i Stockholm är hon och hennes arbetsgrupp – projektledare och en dryg handfull experter med olika kompetenser – i slutspurten med regeringens uppdrag att ta fram en nationell vätgasstrategi. Under pandemin har de arbetat på distans, men nu ses de allt oftare på kontoret. Dagen till ära har någon bakat en kladdkaka, och dagen efter intervjun ska Paula Hallonsten åka med kollegorna till Energimyndighetens bas i Eskilstuna.
– Strategin handlar om att visa vätgasens potential och de åtgärder som behöver göras för att ta oss dit.
Hon kan inte gå in på några detaljer eftersom vätgasstrategin presenterades efter Energigas pressläggning. Det slutliga förslaget till strategi kan läsas på energimyndigheten.se. Paula Hallonsten konstaterar utan omsvep att arbetet startade från ett ganska lågt kunskapsläge, och att det har varit en utmaning att greppa frågan – inte minst för att utvecklingen sker i ett rasande tempo.
– Regeringen ville veta: Vilken roll kan vätgasen ha i Sverige? Kunskapen var inte särskilt hög, varken hos oss eller dem. När vi fick uppdraget i början av året visste vi att vätgas antagligen skulle få stor betydelse framöver. Vätgasen innebär möjligheter för flera sektorer att ställa om, det är helt klart. Men tanken med strategin är att vi ska sätta en riktning, så att vi sedan kan röja hinder för en utveckling i den riktningen.
Vätgas kan användas för att ersätta fossila bränslen inom såväl industrin som transporter och har på kort tid vuxit fram som en grön favorit när världens klimatmål ska nås.
Projektet Hybrit är det mest kända svenska vätgasprojektet, där LKAB, SSAB och Vattenfall samarbetar för att ersätta kol med vätgas i stålproduktion och därmed blir först i världen med att producera fossilfritt stål.
"Utifrån ansökningarna till Industriklivet märker vi att det finns ett stort intresse från industriföretag att ställa om sina processer. Det handlar inte bara om rena forskningsprojekt utan allt mer om satsningar på att faktiskt testa och sedan skala upp ny teknik."
Enligt Paula Hallonsten har vätgasen potential att lösa flera olika problem inom exempelvis industrin.
– Det tydligaste och mest kända exemplet är förstås Hybrit. Men vätgas kan användas till så mycket annat. Vätgasen erbjuder nya lösningar i just de sektorer som annars är svåra att ställa om. Inte minst inom transportsektorn. Egentligen ska vätgas ses som en ny energibärare som introduceras i energisystemet.
Kräver stora mängder el
Att priset på förnybar el har minskat kraftigt är en del i förklaringen till vätgasens popularitet. Men för att få fram vätgas krävs stora mängder el. Tillgång till förnybar el är en förutsättning för att vätgasen ska kunna spela en stor roll i omställningen, enligt Paula Hallonsten. Det beror på att förnybar vätgas kan produceras
via så kallad elektrolys där vatten spjälkas till vätgas med hjälp av el från sol, vind och vattenkraft. Förnybar vätgas kan även produceras från biogas.
Sverige står inför ett omfattande ökande elbehov i takt med att samhället elektrifieras och att vätgasanvändningen ökar.
– I vissa fall, exempelvis för personbilar, är det effektivare att köra direkt på el. I andra fall, exempelvis för tunga transporter, lastbilar, långväga transporter, arbetsmaskiner, fartyg, kan vätgas fylla en viktig funktion och göra det möjligt att elektrifiera. Men återigen: tekniken förutsätter att vi kan bygga ut tillgången på förnybar el.
Nya regler behövs
Dessutom kommer det att behövas nya och ändrade regelverk. De existerande är framtagna för en annan tid. Nu går vi in i en ny era och lagar och regler behöver ändras.
– När nya tekniska lösningar och nya sätt att göra saker på, utvecklas i rask takt är regelverken inte anpassade i alla delar, utan behöver ändras. Redan nu lyfter företagen olika regler som hindrar dem från olika saker, och som myndighet behöver vi se var det skaver mest. Vi kommer inte att kunna lösa allt precis på en gång.
Stort EU-intresse
Inom EU växer intresset för vätgas. Flera medlemsstater har redan en nationell vätgasstrategi, Nederländerna har till och med en vätgasambassadör. EU:s gröna satsning Fit for 55, men också EU:s vätgasstrategi har stor betydelse för vätgasens utveckling i Sverige.
– Det sätter fart på saker och ting. De flesta av våra styrmedel på det här området, alltså lagar, regler och bidrag, styrs numera av EU-direktiv. De generella styrmedlen, som utsläppshandelssystemet och energiskattedirektivet, som sätter pris på koldioxid, är jätteviktiga. Målen är satta, men för att vi ska få den utveckling vi vill ha framöver behöver det finnas ett pris på koldioxid som är tillräckligt högt och som håller i sig över tid.
Energimyndigheterna i Norden har nyligen samarbetat, via Nordiska ministerrådet, kring en studie om framtidens vätgas. Den handlar om synergier mellan de nordiska länderna vad gäller vätgas och elektrobränslen. I rapporten, som presenteras i december, finns flera förslag om vad länderna skulle kunna samarbeta om.
Vätgas kan lagra energi
Fördelarna med vätgas är flera, enligt Paula Hallonsten. Vätgas kan användas både som bränsle och som insatsvara i vissa industriella processer, och som bränsle i transportsektorn. Men den kan också spela en roll för att balansera elsystemet. Med allt mer variabel kraft, som el från vind eller sol, behövs nya sätt att balansera elsystemet. Vätgaslager skulle kunna hjälpa till där.
– Framför allt kan industrierna ha ett vätgaslager. När elen är billig produceras och lagras mycket vätgas, och när elen är dyr stänger man av ett tag och använder den vätgas som finns i lager. På så sätt avlastas nätet.
Omställningen kommer inte att ske utan styrmedel, säger Paula Hallonsten.
– 2045 är ett mål, men hur vi ska nå det, det utvecklas efterhand utifrån politiken som förs och vad företag och andra aktörer väljer att göra. Näringslivet brukar framhålla vikten av långsiktiga spelregler. Ska du investera i något vill du veta ungefär vilken politik som gäller på lite längre sikt.
Industriklivet är en statlig satsning som ger ekonomiskt stöd och spelar en viktig roll i att reducera en del av den risk som det innebär att utveckla och introducera nya lösningar
– Det innebär alltid en osäkerhet när ny teknik ska in på marknaden, inte minst för de företag som behöver göra stora investeringar, säger Paula Hallonsten och fortsätter:
– Utifrån ansökningarna till Industriklivet märker vi att det finns ett stort intresse från industriföretag att ställa om sina processer. Det handlar inte bara om rena forskningsprojekt utan allt mer om satsningar på att faktiskt testa och sedan skala upp ny teknik.
Strategin del av större klimatplan
Men vätgasstrategin är bara en del i Energimyndighetens arbete. Vart fjärde år lämnar regeringen en klimathandlingsplan till riksdagen, och 2023 är det dags igen. Energimyndigheten är en av myndigheterna som bistår med expertkunskap.
– Det är ett jättestort uppdrag som bland annat handlar om vilka styrmedel som behövs för att vi ska nå klimatmålen för näringslivet, transporterna och det regionala och lokala arbetet. Vätgasstrategin är en del i det här. Klimathandlingsplanen handlar om helheten. Det är uppenbart att det är tryck i de här frågorna nu.
Paula Hallonsten menar att klimatfrågan har fått en annan karaktär på senare år.
– Nu är det klimatneutralitet till 2045 som gäller, det finns ett tydligt mål. Det handlar inte längre om små förändringar utan nu ska de stora skiftena till. Forskning och utveckling av ny teknik pågår ständigt, men till största delen måste vi tänka att den teknik vi behöver för att nå klimatmålen, den har vi framme nu. Utmaningen nu är att få den i bruk på ett hållbart sätt och att ställa om självasamhället.
Sist, vad önskar du dig mest just nu?
– Att förhandlingarna om EU:s rättsakter i paketet Fit for 55 kan gå i lås med bibehållen hög ambition. Vi kan inte ställa om för oss själva här i Sverige, utan vår omställning är en del av Europas – och faktiskt av världens.
Text: Anna Wahlgren