Sommarjobbet på Silja Line i Mariehamn är grunden till allt. Den då 17-årige Marcus Risberg sålde biljetter och checkade in resenärer. Han kände sig omedelbart hemma i färjemiljön. När han några år senare pluggade juridik i Stockholm jobbade han extra med att checka in resenärer i Värtahamnen. Under sista studieåret fick han fast jobb på Silja Line och sedan dess har han varit sjöfartsbranschen trogen med några få avbrott, innan längtan efter upplevelser och fartyg blev för stor. Så var han tillbaka – den här gången på Tallink Silja. Efter sex år som vd blev han headhuntad till Destination Gotland.
Tagen på sängen
Marcus Risberg trivdes på Tallink Silja och var egentligen inte ute efter ett nytt jobb. När han erbjöds tjänsten blev han tagen på sängen.
– Under förra hösten växte beslutet fram, jag kände att det här var för mig. Destination Gotland är ett välskött bolag, som dessutom har ett samhällsnyttigt uppdrag.
Men det var Destination Gotlands konkreta och målmedvetna planer rent hållbarhetsmässigt som avgjorde karriärbytet. Marcus Risberg vill jobba ”i framtiden”.
Två gasdrivna fartyg
Klimatarbetet består av många olika element, men det klart viktigaste har varit investeringen i de två nya fartygen – M/S Gotland och M/S Visborg – som körs på flytande naturgas, och – sedan i våras – en inblandning av tio procent biogas.
– Det är den högsta siffra vi känner till för något rederi i världen, och det betyder jättemycket för vårt klimatarbete. Men vi måste successivt öka inblandningen, även om allt beror på tillgång och prisbild.
Klimatlagen är grunden i klimatarbetet, men företaget har också en egen klimatfärdplan med olika klimatmål. Den uttalade målsättningen är att vara klimatneutrala senast 2045. Det innebär att alla utsläpp av fossila växthusgaser ska vara eliminerade. Men redan 2030 ska företaget ha reducerat 70 procent av de fossila koldioxidutsläppen jämfört med 2010.
– Vi vet i dagsläget inte hur teknikutvecklingen kommer att se ut, och när de olika teknikskiftena sker. Vi vill att det ska gå fort, därför säger vi senast 2030 och senast 2045. Men ambitionen är att det ska gå ännu snabbare.
Alla beslut rår inte företaget över själv. Delvis hänger övergången ihop med tillgång och efterfrågan på olika drivmedel. Biogasproduktionen i Sverige måste byggas ut, menar Marcus Risberg.
" Det är viktigt att vara ödmjuk inför det faktum att vi faktiskt har ett klimatavtryck. Det är inget vi hymlar med. Men vi är tydliga med hur vi vill minska avtrycket, och hur det arbetet ser ut fram till 2045. ”
Marcus Risberg, ny vd på Destination Gotland
– Att vi har en tillräcklig produktionskapacitet är avgörande. Men det är inte en fråga som vi rår över. Självklart kan vi vara tydliga och skicka signaler om hur behovet ser ut framöver – inte bara för oss, utan inom sjöfarten i stort. Om produktionskapaciteten blir tillräckligt hög, och om vi får en lite mer balanserad prisdifferentiering mellan naturgas och biogas, så kommer förhoppningsvis efterfrågan från sjöfartsklustret rent generellt att öka.
Flyttat med familjen
Marcus Risberg och hans familj har precis gjort sig av med huset på Åland och har flyttat in i en vindsvåning i centrala Visby, ”ett stenkast från Kallis”.
Det är lätt att trivas på Gotland, konstaterar han. Parallellerna med Åland är många.
– Ölivet är jag ju väl bekant med. Med min bakgrund kopplar jag förstås snabbt an till ett ö-samhälle. Jag känner igen stoltheten och ”I can do”-mentaliteten. Man tar hand om sig själv och är stolt över det. Jag bottnar i den entreprenörsandan.
Lokalproducerad biogas
Att köpa lokalproducerad biogas från Gotland finns på Destination Gotlands agenda.
– Vi har mycket diskussioner och samarbeten med Biogas Gotland. Men för att vi ska kunna köpa lokalt producerad gas måste det finnas i tillräcklig utsträckning. I dag försörjer Biogas Gotland primärt lokaltrafiken på ön. Vi använder dessutom förvätskad gas, och för att kunna få ekonomi i sådan produktion
krävs en viss produktionskapacitet, och därmed en större anläggning. Men grundförutsättningarna finns absolut. Att bunkra fartygen med gas är inte helt utan utmaningar och sker i dag på två olika sätt. Det ena är att köra tankbilar med flytande naturgas och flytande biogas till fartygen i Nynäshamn. Fartygen bunkras sedan från tankbilen via terminalen när fartyget ligger i hamn.
– Det andra är den så kallade ship to shipmetoden, då tankningen sker via ett bunkerfartyg. Så gör vi i Visby. Men det är en vindkänslig metod som kräver hyfsat bra väder. Också tankbilsbunkringen kan krångla, till exempel i form av förseningar. Så båda metoderna har sina utmaningar.
Palett av olika drivmedel
Framöver tror Marcus Risberg på en palett av olika alternativa drivmedel. En enda teknik kommer inte att vara svaret på klimathotet. En kombination av elektrifiering och ett fortsatt nyttjande av gas, primärt biogas, är just nu det mest realistiska, menar han.
– Vi vet ännu inte hur nästa generations fartyg kommer att se ut. Sjöfart och flyg kommer att vara de sista transportsektorerna som blir koldioxidneutrala, och det beror på att produktionsenheterna är så stora. Många gånger handlar det om att trafikera långa distanser, vilket kräver ett högt energiuttag. Men nya
bränslen, inte minst vätgasen, är på ingång. Där går utvecklingen väldigt fort.
Flera alternativ
Med stor sannolikhet kommer vätgas att spela en viktig roll inom sjöfarten framöver, spår Marcus Risberg.
– Men vi är inte riktigt där ännu. Ingen har en kristallkula, och även om något ser ut att vara det rätta kan det ändras. Just nu betraktar vi vätgas som nästa steg i utvecklingen, och ser biogas och elektrifiering som en väg dit. Men vi har inte låst in oss enbart i vätgas, vi håller flera alternativ öppna.
Mitt i ett teknikskifte
Från investeringsbeslutet till att ett nytt fartyg levereras är det ett tidsspann på nästan fyra år. Det är klurigt att befinna sig mitt i ett teknikskifte, konstaterar Marcus Risberg.
– Investeringar av nya fartyg hänger förstås samman med hur länge vi har trafiken. Vi måste fatta de stora investeringsbesluten vid rätt tidpunkt för att inte riskera att gå fel väg. Accelerationen i omställningen kan till viss del fördröjas av det här. Samtidigt måste vi känna oss trygga med vilka konsekvenserna blir och vad som ger bäst output.
Inga nya fartyg är beställda just nu, men det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Inom koncernen har det nyligen bildats ett nytt bolag: Gotland Tech Development, där uppgiften är att följa utvecklingen av nästa generations fartyg.
– På ritbordet har vi flera olika alternativ, men exakt vid vilken tidpunkt vi planerar för nya investeringar kan jag inte säga just nu.
Trafiken till och från Gotland är upphandlad, och uppdraget löper fram till januari 2027.
Brett miljöarbete
Drivmedel är en sak, men det finns andra aspekter av klimatfrågan, poängterar Marcus Risberg:
Att koppla in landström när fartyget ligger vid kaj nattetid så att fartyget inte behöver producera sin egen el är en viktig faktor. Men också att optimera körsättet. Att se till att skroven är rena. Att måla skroven med rätt färg så att friktionen minskas – och förstås allt annat miljöarbete, från att plocka bort plastartiklar i
sortimentet till att källsortera.
En viktig del i arbetet är att synliggöra omställningen för resenärerna.
– Jag är ingen ingenjör, och det är faktiskt inte alltid en nackdel. När jag pratar med tekniker säger jag: ”Förklara för mig så att jag förstår. Om jag fattar så har vi en god grund i att kunna föra ut budskapet”. Klimatarbetet, inklusive hållbarhetsrapporten, ligger långt upp på hemsidan. Samtidigt är det viktigt att
vara ödmjuk inför det faktum att vi faktiskt har ett klimatavtryck. Det är inget vi hymlar med. Men vi är tydliga med hur vi vill minska avtrycket, och hur det arbetet ser ut fram till 2045.
Text: Anna Wahlgren