Allt var precis som vanligt – tills corona slog till. Den planerade intervjun inför gasbranschens Gasdagar, där Fredrick Federley skulle ha varit en av talarna, blir plötsligt bara ett telefonsamtal. Den årliga konferensen är inställd och social distansering det nya ledordet. Fredrick Federley sköter numera sitt arbete i EU-parlamentet via videolänk från gården i Björbo i Dalarna.
– Jag vet inte hur länge jag har varit hemma. Kanske fyra veckor. Det går inte att ta sig till Bryssel. Det är stängt och du får knappt gå ut på gatorna där, säger han när vi talas vid i april.
Världen är upp och ner, men arbetet med EU:s största klimatsatsning går vidare, dock via distansmöten och med lite större uppförsbacke än tidigare.
– Kritikerna vädrar morgonluft nu och försöker bromsa Green Deal, så är det definitivt, berättar han och syftar då främst på parlamentets konservativa och nationalistiska partier.
Orsaken är inte oväntat pandemin som lamslagit hela världen. Hur mycket den kommer att kosta EU är ännu för tidigt att säga. ”Kranen är fortfarande öppen” som Fredrick Federley uttrycker det eftersom vi i skrivande stund ännu inte har nått peaken.
–Men majoriteten i parlamentet vill se en omställning, konstaterar han.
Grön färdplan
EU:s gröna giv, som antagits av parlamentet, är en omfattande färdplan med åtgärder som ska hjälpa länderna att ställa om så att unionen blir klimatneutral 2050. Minst 100 miljarder euro per år är öronmärkta för att exempelvis stötta investeringar i grön teknik, minska ut-släppen och att premiera hållbara lösningar och företag.
Fredrick Federley är nu en av sex parlamentariker i den arbetsgrupp som ska utforma den nya klimatpolitiken tillsammans med EU-kommissionären Frans Timmermans.
– Det arbetet har gått lite i stå nu eftersom vi inte kan mötas. Men jag kommer bland annat vara med och förhandla den nya klimatlagen.
Vad den gröna given kommer att betyda mer konkret är än så länge för tidigt att säga, menar Fredrick Federley, då alla delar av klimatpaketet först måste förhandlas. Helt klart är dock att fokus är att skapa en cirkulär ekonomi med större återanvändning av material, även inom processindustrin, och där de fossila bränslena fasas ut och ersätts med helt förnybara.
– Det är hur mycket lagstiftning som helst som ska processas, och det kommer att pågå hela mandatperioden. Den som kan visa på klimatnytta kommer ha marknadsfördelar via lagstiftning jämfört med den som förorenar, så det kommer definitivt bli mer förnybar energi framöver.
Han tycker att det är ”fantastiskt” att vind och sol i dag är konkurrenskraftigt mot kol.
– Det är något som har hänt de senaste två åren. Nu har subventionerna börjat plockas bort på förnybar energi av den enkla anledningen att det inte behövs, säger han nöjt.
Fördel förnybart
För gasbranschens del innebär detta att biogas, förnybar vätgas och biogasol har en plats i det hållbara Europa. De fossila gaserna kommer däremot att fasas ut och inte erhålla något ekonomiskt stöd ur de många fonder som ska skapas i den gröna given.
–Den politiska ambitionen är att inte ha de fossila gaserna kvar, men det kan komma att vara en övergångslösning i vissa länder, säger Fredrick Federley.
För de förnybara gaserna ser det dock ljust ut då biogasen som fordonsbränsle kan hitta en större marknad framöver.
– Biogas används redan i dag till transporter och den kan definitivt komma att bli ännu större framöver. Det beror ju på vad transporterna har för syfte. Stora vägsträckor är exempelvis enklare att elektrifiera, men om fordonen ska transportera stora batterier i stället för gods försvinner lite av poängen. För dessa fordon kan det mycket väl vara aktuellt med biogas eller biodiesel som drivmedel.
Europas gröna giv kan också bli ett lyft för vätgasen. I dag finns ett problem med lagring av överskottsel som producerats av vind och sol, menar Fredrick Federley. Med tekniken power to gas kan el omvandlas till gas.
– Alla är överens om att energilagringen är ett problem som måste lösas. Men när vi har ett energiöverskott skulle det kunna lagras som vätgas och användas under kalla dagar.
Går det att nå EU:s klimatmål till 2050?
–Det är klart att det går. Tekniken finns ju, den måste bara skalas upp och användas. Men då är det viktigt att politiken, marknaden och bankerna pratar samma språk.
”Den som kan visa på klimatnytta kommer ha marknadsfördelar via lagstiftning jämfört med jämfört med den som förorenar."
Fredrick Federley, Europaparlamentariker (C)
Ormen håller sällskap
Arbetsdagarna hemma i Björbo i Gagnefs kommun i Dalarna skiljer sig på många sätt från livet i Bryssel. Samtidigt rullar jobbet på.
– Det är annorlunda att jobba hemifrån, men vi försöker hålla i gång allting så normalt som det går. Vi har videomöten i vanliga fall också, men det är mycket mer nu. Den här veckan har jag 25–30 timmar planerade video-möten och fyra intervjuer.
I stället för drygt 700 kollegor i EU-parlamentet har Fredrick Federley denna dag sällskap av sin orm (!) när han sitter i miljöutskottets olika videokonferenser.
På gården finns också hundar, katter, ödlor, fyra akvarium och ett 20-tal får. Dessa tas omhand av några kompisfamiljer i byn när EU-parlamentarikern inte är hemma, berättar han.
Du verkar vara en stor djurvän?
– Yes! Jag är vice ordförande i djurrättsgruppen i Europaparlamentet sedan sex år tillbaka. Jag har alltid jobbat med djurfrågor på många olika sätt. Hemma har vi alltid haft olika djur.
Fredrick Federley har gjort sig känd som en politiker med tydliga åsikter om mycket. Han är en flitig debattör, inte bara i energipolitiken, utan också djurvälfärd, småföretag, FRA-lagen, arbetsmarknad och migration är ämnen som engagerat genom åren. Dessutom har han haft egen tv-show och varit programledare i radio.
– Det fröjdefulla med att jobba med politik är ju att man hela tiden får lära sig nya ämnen.
Viktig röstmagnet
För sitt parti har han varit en viktig röstmagnet, som kryssat sig in i både riksdag och EU-parlamentet. I det senaste EU-valet blev Fredrick Federley den mest kryssade centerpartisten hittills och partiet fick rekordhöga 10,8 procent och genom detta ytterligare en plats i parlamentet.
Varför är du så populär?
– Jag har ingen aning, skrattar han.
En möjlig orsak skulle kunna vara det löfte Fredrick Federley gav sig själv när han enga-gerade sig politiskt för flera decennier sedan: att fortsätta vara sig själv och inte bli en typisk politiker.
–Jag tror att folk röstar på politiker för att de är människor, inte för att de är helgon, änglar eller några fantasifigurer som aldrig gör misstag. Jag har inte förstått de där charaderna som folk i mitt gebit har börjat med. Man ser dem på tv och känner inte riktigt igen dem. Men det är upp till var och en hur den vill utföra sitt uppdrag.
Det egna uppdraget att bidra till att Europa blir fossilfritt 2050 ser han fram emot. Trots tuffa tider med coronapandemin hoppas han att även den kan bidra till omställningen på sikt.
– Det viktiga nu är att vi inte gör saker som går tvärt emot de politiska ambitioner som vi har övergripande. De ligger ju fast. Vi kan inte skicka in tusentals miljarder euro i kolindu-strin. Om vi ska satsa i energiprojekt måste det vara sådana som ligger i hållbar riktning.
TEXT: LENA LÄNDIN