Färjan m/s Gotland gick i slutet av maj sin första tur med passagerare ombord från Visby till Nynäshamn. Precis som systerskeppet m/s Visborg, som togs i drift förra året, går den nya färjan på flytande naturgas, LNG.
– Vi har länge haft en vision om klimatneutral färjetrafik. Med de två nya LNG-fartygen minskar vi koldioxidutsläppen med omkring 20 procent, svavelutsläppen med omkring 99 procent samtidigt som kväveoxiderna och partiklarna minskar till mycket låga nivåer, säger Christer Bruzelius, vd för Destination Gotland.
Sedan 2015 gäller hårdare utsläppsregler för svavel i Östersjön och på gång är även skärpta krav för kväveutsläpp.
Många fördelar
Den första LNG-färjan i Östersjön var Viking Grace som sjösattes 2012. Nu har hon alltså sällskap av de båda Gotlandsfärjorna och ytterligare färjor med LNG-drift.
LNG har många fördelar, enligt Christer Bruzelius. Förutom de minskade utsläppen är motorerna tystare och renare vilket ger en bättre arbetsmiljö.
– Maskinrummen håller sig snygga och rena eftersom vi slipper oljeseparatorerna, säger han.
En annan stor fördel är att bränslet kan bytas ut mot biogas. Sedan i mitten av maj blandar Destination Gotland den flytande naturgasen med mindre mängder flytande biogas.
”LNG har många fördelar. Förut om de minskade utsläppen går motorerna tystare och renare vilket ger en bättre arbetsmiljö. ”
Christer Bruzelius, vd Destination Gotland
– Biogas är helt fossilfritt och gör att vi kan minska utsläppen ytterligare. Motorerna går att köra på 100 procent biogas. I dag blandar vi in någon procent men vår avsikt är att successivt öka andelen biogas, säger Christer Bruzelius.
Än så länge kommer den flytande biogasen med tankbil från Lidköping till Nynäshamn där fartygen bunkras. Visionen är att även kunna använda lokalt producerad biogas från Gotland. Problemet är att det inte finns någon tillverkning av flytande biogas på ön.
Komprimerad biogas
Tillsammans med Biogas Gotland och Nordion Energi deltar Destination Gotland därför i ett projekt som går ut på att blanda in komprimerad biogas i fartygens LNG-tankar. Projektet har en budget på 22 miljoner kronor varav 10 miljoner är stöd från Energimyndigheten via Drive LBG, ett treårigt initiativ för att öka användningen och produktionen av flytande biogas.
Injiceras i botten
För att LNG:n ska hållas flytande är den nedkyld till cirka minus 160 grader Celsius och tanken fungerar som en stor termos. I projektet ska komprimerad biogas injiceras i botten av den kalla tanken.
När biogasen blandas med LNG:n kyls en del ner till flytande form. Resten är i gasform i tanken. Denna gas kan användas till att försörja pannorna ombord med bränsle. På detta sätt kan LNG blandas ut med 2–4 procent komprimerad biogas.
Enligt Lars Persson, teknikspecialist på Nordion Energi, är det rent tekniskt inget nytt. Snarlika metoder används för att till exempel återkondensera gas som bildas i LNG- tankar.
Gröna molekyler
– De gröna molekylerna värderas högt, och det är en stor fördel att dessa kan blandas med naturgas i samma infrastruktur. Mängden grön gas kan på så sätt successivt ökas, säger Lars Persson.
Om allt går som planerat ska den första bunkringen med gotländsk biogas ske i Visby hamn runt årsskiftet 2021/2022. Innan dess är det en del tekniska frågor att lösa. Bland annat krävs en inmatningsmodul för biogasen till färjan.
Ökad biogasproduktion
Magnus Ahlsten, Biogas Gotlands grundare och huvudägare, ser fram emot dagen då Gotlandsfärjorna kan bunkra gotländsk biogas.
– Det är fantastiskt om vi kan producera en del av gasen till färjorna som är så viktiga för ön.
En stor kund som Destination Gotland skulle också göra det möjligt att öka biogasproduktionen på ön som i dag uppgår till omkring 30 gigawattimmar per år.
– Det finns substrat för omkring fem gånger så stor produktion, säger Magnus Ahlsten.
Även Christer Bruzelius hoppas på lokalproducerad biogas och att biogasen generellt ska ta kliv framåt så att produktionen ökar och kommer ner i pris i Sverige.
– Prisskillnaden mellan flytande biogas och flytande naturgas är relativt stor i dagsläget och förhoppningen är att en ökad produktion också ska leda till en mer hållbar prisbild, säger han och tillägger att det även finns andra möjligheter att göra färjetrafiken grönare.
Dual fueldrift
Båda LNG-färjorna har så kallade dual fuel-motorer som innebär att de kan drivas med både LNG och fartygsdiesel. Även om de för det mesta går på LNG har vissa turer i högtrafik fått gå på fartygsdiesel i väntan på att den nya bunkringsstationen i Nynäshamn ska bli helt klar.
Tidigare sköttes bunkringen av ett speciellt bunkringsfartyg men i somras öppnade gas företaget Gasum en ny bunkerstation för sjöfart i Nynäshamn. Fartygen ska där kunna bunkra LNG från två tankbilar samtidigt. Bränslet pumpas ombord via en specialbyggd rör brygga som sträcker sig över terminalbyggnaden.
Tack vare den nya stationen ska bunkringen gå tillräckligt snabbt för att färjorna ska kunna hålla tidtabellen även när trafiken är som mest intensiv på sommaren.
Minskade utsläpp
Till 2030 ska Destination Gotland ha minskat de totala koldioxidutsläppen med 70 procent jämfört med 2010. Under 2019 uppgick utsläppen till 144 000 ton. Målet är att komma ner till 53 000 ton 2030. De nya LNG-fartygen ska minska koldioxidutsläppen med omkring 30 000 ton koldioxid per år jämfört med fossil diesel enligt Destination Gotland.
Förutom att själva bränslet minskar utsläppen har fartygens skrov utformats för att bli så energibesparande som möjligt. En annan åtgärd är att återanvända kylan från LNG- systemet till luftkonditioneringen ombord.
Fler fördelar
En kritik mot LNG-drift är att en del av metanet, som är en kraftigare växthusgas än koldioxid, läcker ut och hamnar i atmosfären. Christer Bruzelius menar dock att fördelarna är mycket större.
– I alla förbränningsmotorer sker ett visst läckage och detta är något som motortillverkarna är väl medvetna om och jobbar hårt med. Naturgas är ett mycket bättre alternativ än diesel och olja och en naturlig brygga mot nya generationer av fartyg som kanske går på vätgas eller har någon typ av hybriddrift.
Text: Marie Alpman