Susanna Pflüger, generalsekreterare för European Biogas Association (EBA), har normalt sitt kontor mitt i Bryssels EU-kvarter. Men coronapandemin gör att hon i stället arbetar hemifrån. Där tar hon emot rapporter om hur krisen slår även mot biogasbranschen.
– Reservdelar kommer inte fram, projekt läggs på is och anläggningar som är beroende av matavfall från hotell och restauranger har brist på råmaterial, säger hon per telefon.
EU:s gröna giv
Efter krisen väntar dock ljusare tider hoppas både hon och andra företrädare för förnybar gas i Europa. Strax före jul presenterade den nya EU-kommissionen den gröna given, en gigantisk satsning på miljö och klimat som ska göra EU klimatneutralt till 2050.
Vägen dit går via en rad nya initiativ och program som spänner över alla områden, från jordbruk och livsmedel till bostäder och industri. Än så länge syns inga tecken på att coronakrisen skulle sätta stopp för omställningen. Tvärtom, flera länder, inklusive Sverige, ser den gröna given som en chans till grön återuppbyggnad.
Förnybar gas pekas ut som en av nycklarna för att få ihop klimatpusslet. EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans, som leder arbetet med den gröna given, talar sig till exempel varm för förnybar vätgas tillverkad genom elektrolys av överskottsel från sol- och vindkraft.
Drömmen om vätgassamhället har fått en rejäl renässans i Europa på senare år och Frans Timmermans är inte den enda politikern som ser framför sig hur vätgasen ska fungera som energilager, driva fordon och hjälpa till att göra industrin fossilfri.
– Det råder en vätgashajp, men allt kan inte byggas om för att gå på vätgas. Även biogasen har stor potential, säger Susanna Pflüger.
Kraftig ökning av gas
Enligt EBA:s senaste statistik producerades 86 terawattimmar biogas i Europa 2018. Flera beräkningar, bland annat från branschkonsortiet ”Gas for Climate”, räknar med att bio-gasproduktionen kan bli betydligt större till 2050. Under samma period väntas förnybar vätgas och vätgas producerad från naturgas där koldioxiden avskiljs och lagras, så kallad CCS, gå från dagens blygsamma nivå till drygt 1700 terawattimmar.
Susanna Pflüger säger att både biogas och vätgas kommer att behövas. Biogastillverkning skapar lokala kretslopp där till exempel matavfall tas om hand och blir fordonsgas och biogödsel. Genom det tidigare beslutade avfallsdirektivet ska allt biologiskt avfall i EU samlas in separat från och med 2023 vilket kommer att öka tillgången på substrat.
Biogas i gasnätet
En fördel med biogas är att den i uppgraderad form direkt kan ersätta naturgas, som dominerar gasanvändningen i Europa. Det finns emellertid flera åtgärder som behövs för att öka andelen biogas i det europeiska gasnätet. Det är till exempel mycket viktigt att skapa förutsättningar för ett fungerande system med ursprungsmärkning och handel med förnybar gas.
En annan viktig fråga som EBA driver är att priset på olika energislag ska spegla deras klimatpåverkan.
– Det är ett av våra huvudbudskap, att förorenaren ska betala. Priset på koldioxid skulle behöva vara mycket högre, säger Susanna Pflüger.
En översyn och breddning av handeln med utsläppsrätter är en av komponenterna i den gröna given. Fartygsbränsle skulle till exempel kunna inkluderas i utsläppshandeln.
Gasbranschen vill också se ett tydligt mål för förnybar gas på samma sätt som man har mål för andelen förnybar energi. ”Gas for Climate”, där EBA ingår, har nyligen lagt fram ett förslag om att minst 10 procent av gasen inom EU ska vara förnybar till 2030.
– EU saknar ett sådant sektorspecifikt mål för gas. Däremot finns länder med nationella mål. Frankrike har till exempel beslutat om ett tioprocentsmål till 2030 och bygger ut som galningar, säger Susanna Pflüger.
På transportområdet finns redan en positiv trend med ökande volymer biogas. Men även här finns hinder som kan hämma utvecklingen.
– Så länge EU bara räknar utsläpp ur avgasröret så vinner elbilarna. En gasmotor kommer alltid att ha utsläpp, men tar man hänsyn även till produktionen kan en gasbil till och med ha negativa utsläpp, säger Susanna Pflüger.
Hon välkomnar därför att EU i arbetet med den gröna given beställt en första rapport med beräkningar som bygger på olika bränslens hela livscykel.
– Förr eller senare kommer livscykelperspektivet att inkluderas i EU:s regelverk, och ju förr desto bättre eftersom biltillverkarna investerar så mycket i elfordon.
Högt satta mål
Hans Kreisel har lång erfarenhet av EU:s arbete med energifrågor. Som vd på infrastrukturbolaget Nordion Energi och ordförande i det europeiska branschförbundet för gas- och eldistributörer Geode följer han arbetet med den gröna given.
– Målen är högt satta och till skillnad från tidigare energipaket så spänner det nu över alla kommissionens olika direktorat, säger han.
Gasen gynnas av ökat samarbete mellan olika delar av EU liksom en ökad betoning på cirkulär ekonomi och sektorkoppling, som är ett hett begrepp när EU smider sin framtida energipolitik. Med det menas att elsystemet binds ihop med andra energisektorer. Som när el från vind och sol blir förnybar vätgas som driver bränslecellsfordon.
– Gas är den bästa energibäraren för att jämna ut elproduktionen när den varierar med vädret och realisera den här sektorkopplingen, säger Hans Kreisel.
”Den gröna given är ett projekt som kommer att skapa enorma investerings flöden och påverka tillväxten i hela EU.”
Hans Kreisel, vd Nordion Energi
Även om det pratas väldigt mycket om förnybar vätgas är tekniken fortfarande bara i sin linda. Frågor som debatteras, bland annat i Tyskland, är hur stor kapacitet av förnybar vätgas som kan byggas upp och hur vätgasen ska transporteras och lagras.
– I både Nederländerna och i Tyskland finns planer på separata vätgasnät men frågan om infrastrukturen är långt ifrån löst, säger Hans Kreisel.
Stora möjligheter
Till viss del kan vätgas mixas med metan, det vill säga biogas och naturgas, i det vanliga gasnätet. En annan möjlighet är att låta vätgasen reagera med koldioxid och bilda metan som kan transporteras i det befintliga gas nätet.
Möjligheterna för förnybar gas är alltså stora. Hans Kreisel säger att det gäller att hitta de områden där den gör störst nytta.
Han uppmanar både svenska politiker och företag att ha den gröna given på sin radarskärm.
– Det är ett projekt som kommer skapa enorma investeringsflöden och påverka tillväxten i hela EU. Inte minst i dag är det viktigt att helhjärtat satsa på att skapa världsledande industrier med gröna jobb.
TEXT: MARIE ALPMAN