Vi ses på regementet Livgardet i Kungsängen. Det senaste halvåret har Michael Malm jobbat hårdare än vanligt. Den säkerhetspolitiska situationen har kraftigt försämrats, och hans arbete, som handlar om hur totalförsvaret ska organiseras, har varit i fokus. Michael Malm har frontat Försvarsmaktens pressträffar om totalförsvaret och synts i Aktuelltsändningar.
– En nära granne till oss, som dessutom är en kärnvapennation, angriper ett annat europeiskt land. Ukraina ligger också väldigt nära Sverige. Den här situationen påverkar hela vårt närområde, och det är naturligt att Sverige har sett sig om efter nya säkerhetspolitiska lösningar, som Nato.
Samtidigt är angreppen från rysk sida inget nytt, påpekar Michael Malm.
– Ryssland angrep Estland 2007 i gigantiska cyberattacker. 2008 var det fullskaligt krig i Georgien, och 2014 startade Krimkriget och kriget i östra Ukraina. Invasionen av Ukraina 2022 kommer alltså inte ur tomma intet.
Som en konsekvens av oron i regionen beslutade regeringen 2015 att återuppta den samlade totalförsvarsplaneringen för att Sverige ska kunna möta situationer med krigsfara och ytterst krig.
– Totalförsvaret är det man gör – både civilt och militärt – för att förbereda Sverige för krig. Om vi går upp i högsta beredskap innebär det att man måste göra omprioriteringar för att stödja försvarsansträngningarna. Det innebär en stor nationell kraftsamling.
Kräver ett robust samhälle
Grundbulten för totalförsvaret är ett robust samhälle, förklarar Michael Malm. Ju mindre beroende vi är av våra antagonister, desto bättre, påpekar han. Något som också aktualiserats då EU nyligen beslutade att minska beroendet av rysk energi, som naturgas, kol och olja. Exempelvis ska den inhemska produktionen av både biogas och vätgas öka kraftigt i Europa. Även livsmedelsförsörjning och drivmedel är viktiga byggstenar i ett robust totalförsvar.
– Vi behöver inte nödvändigtvis vara självförsörjande på allting. Men vi måste ha säkra tillgångar. Gas skulle till exempel kunna köpas från Norge och Danmark. Men vi måste säkra tillgängligheten och oberoendet så att vi inte blir utsatta för politisk påverkan.
"Oavsett om det gäller klimatmål, ekonomiska mål eller vad som är mest praktiskt och rationellt bör vi agera diversifierat. Det går inte att satsa på bara en sak, för det gör oss sårbara."
Michael Malm, senior rådgivare vid Försvarsmakten
– Det finns mycket att utveckla och förbättra i Sverige, det har vi gemensamt med de flesta andra länder. Elförsörjning, livsmedelsförsörjning och läkemedelsförsörjning . . . det finns alltid saker att förbättra.
Sverige står starkt
Samtidigt har Sverige som nation stora styrkor nu när nästa generations totalförsvar ska utvecklas, påpekar han.
– Framför allt är vi en rättsstat. Rättsstatens principer gör att det finns ett förtroende mellan medborgare och stat. Det är jätteviktigt när man går in i extrema påfrestningar som ett eventuellt krig innebär.
Ännu en styrka är att Sverige har ett diversifierat och välutvecklat näringsliv, menar Michael Malm.
– De internationella kontakterna är många och goda, och bidrar till att vi inte blir så isolerade som vi hade blivit om vi endast hade haft en nationell industri och struktur. Näringslivet är otroligt viktigt. Näringslivet levererar ju de varor och tjänster som det civila samhället och det militära försvaret behöver.
Att Sverige är ett av världens mest välorganiserade länder spelar också roll. Här i landet finns ungefär 250 000 föreningar och organisationer, det gör att svenskar generellt är tränade i föreningsliv.
– Många svenskar är med i åtminstone någon förening. När vi sen ska göra saker under svåra förhållanden är det bra att vi vet hur vi organiserar oss. Det är en del av demokratin, men det är också en del av grunden vi står på när vi ska utveckla totalförsvaret.
Så ja, vår beredskap är god, vågar Michael Malm påstå. Han tar pandemin som exempel:
– När det händer något stort, likt pandemin, går systemet i gång på alla nivåer samtidigt. Regering, myndigheter, departement, regioner, kommuner, företag, frivilligorganisationer och individer. Det finns en struktur för vem som gör vad under respektive nivå. Här kan vi lita på att den som har ansvar för något i normala fall också ska ha det under störda förhållanden i krigsfara och krig.
Olika drivmedel behövs
Samtidigt finns det ett antal målkonflikter att hantera. Ta klimatmålen som exempel. Försvarsmakten är en myndighet som ska verka för FN:s Agenda 2030.
– Vi gör vad vi kan för att klimatmålen ska nås, samtidigt finns det ekonomiska krav. Det finns dessutom säkerhetspolitiska målkonflikter. Den kommun som ville vara klimat och miljöanpassad och utrustade hemtjänsten med elbilar fick problem när ett strömavbrott inträffade. Hur löser man då hemtjänsten för de äldre? När bilarna laddat ur? Oavsett om det gäller klimatmål, ekonomiska mål eller vad som är mest praktiskt och rationellt bör vi agera diversifierat, säger Michael Malm.
Detta är ett exempel på vikten av att ha flera olika drivmedel, där bland annat biogasdrivna fordon skulle kunna vara en dellösning.
– Det går inte att satsa på bara en sak, för det gör oss sårbara. Det går heller inte att säga att beredskapslager är svaret på alla problem, utan man måste hitta en bred palett av lösningar.
Stor expansion
Det fanns en tid då försvaret ledde den tekniska utvecklingen. På femtiotalet drevs all teknikutveckling, särskilt den som involverade fordon, fartyg och flygplan, av militären. Försvarsmaktens personalstyrka har också växlat över tid. I dag är den ungefär 60 000, men planen är att växa till ungefär 100 000 år 2032. En av försvarets större utmaningar är just den här expansionen, enligt Michael Malm.
– Vi måste rekrytera bra folk, dessutom ska de personerna utbildas, vilket i sin tur kräver bra instruktörer. Personalfrågan är akut, det är en jättefråga som måste lösas.
Samtidigt är intresset för Försvarsmakten som arbetsplats stor, och fler och fler unga tjejer och killar gör lumpen. En del av totalförsvarsplikten är just värnplikten. I den aktuella kullen född 2004 ingår cirka 106 000 personer varav runt 19 500 kallades till mönstring. Av dem får 6 000 militär utbildning, enligt Michael Malm.
– Intresset är stort. Jag får ofta frågan från journalister om man som militär har möjlighet att fly. ”Om det blir krig – kan man fly då?”. Då brukar jag förklara att det vi ser är det rakt motsatta, säger han.
Många vill bidra
Första halvåret sökte sig ungefär 26 000 personer till hemvärnet, jämfört med 2 400 personer under ett normalår.
– Folk strömmar till frivilligorganisationerna. Jag känner till en afghansk kille vars dröm var att försvara sitt nya hemland med vapen i hand. Han var dock inte svensk medborgare, så det var omöjligt. För den som har svenskt medborgarskap är det däremot fritt fram. Människor med andra bakgrunder tillför ett perspektiv som är värdefullt. Så ja, folk vill engagera sig – de pratar inte främst om att fly.
Ännu en utmaning för totalförsvarsutvecklingen är att inkludera och involvera näringslivet i större utsträckning.
– Förr i tiden hade myndigheterna egna resurser. Livsmedelsverket hade ansvar för livsmedelslager, jordbruksverket hade maskiner och så vidare. Numera sitter inte myndigheter på några nämnvärda materiella resurser, de flesta är tillsynsmyndigheter, säger han och fortsätter:
– I stället är det företagen som producerar det som Försvarsmakten och totalförsvaret behöver, allt från livsmedel till bomber. Det behövs helt enkelt mer kontakter mellan totalförsvar och näringsliv, säger Michael Malm.
Bättre planering
Dessutom behöver totalförsvaret finnas med redan på planeringsnivå, menar han.
– Totalförsvaret måste in i samhällsplaneringen inom en rad olika områden, inklusive energi och drivmedel. I dag kommer Försvarsmakten oftast in på remissinstansnivå, men det är ett för sent stadium. Redan när samhällsplaneringen drar igång borde de säkerhetspolitiska aspekterna tas med.
TEXT: ANNA WAHLGREN