Enligt en studie av FN:s sjöfartsorgan IMO från 2014 om sjöfartens energianvändning förbrukar världshandelsflottan cirka 257 miljoner ton olja per år. I dagsläget finns inte biobränslen i dessa volymer att tillgå, och även
om utbudet ökar hela tiden kan det realistiska bränslealternativet inte skrivas i singular. Det krävs, och finns redan, en palett av energibärare för att fylla sjöfartsbranschens behov. Därför är det viktigt att inga bränslealternativ som kan hjälpa oss att uppnå målen stängs ute på resan mot det hållbara samhället.
Exempelvis är energieffektiviseringsåtgärder och flytande naturgas, LNG, alternativ som rederier i dagsläget kan använda för att minska utsläppen. En studie från IVL visar att användningen av LNG som drivmedel på ett enda fartyg minskar de samhällsekonomiska kostnaderna med 2,2 miljoner euro, främst på grund av de positiva hälsoeffekter bränslet ger jämfört med traditionell bunkerolja. Sådana positiva
samhällseffekter får vi inte gå miste om.
Rederier som satsar på LNG gör det också för att i ett senare skede vara förberedda på när biogas finns tillgängligt, samtidigt som man i det korta perspektivet använder ett av de bättre alternativen som finns att tillgå för att minska luftföroreningar. På energibärarpaletten kan vi därmed se LNG som ett bränsle tillsammans med flera andra som i dagsläget faktiskt kan användas i stor skala inom sjöfarten.
Att, som en del röster förespråkar, stänga ute vissa alternativ till fördel för ett sämre alternativ vore mycket olyckligt. Speciellt när ett bränsle som LNG också banar vägen för användning av biobränslen i framtiden. För det stämmer att LNG-fartyg inte behöver konverteras ytterligare för användning av biobränslen – när det finns tillräckligt med biobränslen står alltså LNG-flottan redo.
Vad mer kan då göras för att bidra till att sjöfartens miljö- och klimatmål uppnås? Svensk sjöfart har fyra förslag på åtgärder som kan genomföras för att fler ska våga gå före i utvecklingen:
- Förändra Sjöfartsverkets avgiftssystem så att det blir miljöstyrande.
- Införa ett investeringsstöd till sjöfarten.
- Skapa incitament till gröna investeringar.
- Öka medlen till sjöfartsforskning- och innovation.
Något som är mycket viktigt är att proaktiva aktörer gynnas. Så är inte fallet i dagsläget. Exempelvis är det i dag dyrare för klimatsmarta fartyg att bedriva trafik i Sverige på grund av de nya farledsavgifterna.
Rederier vittnar om så mycket som 70 procent kostnadsökning för sina miljövänligaste fartyg under det första kvartalet 2018. De har därmed investerat miljoner, men får ändå ökade avgifter. Vill vi att fler inom sjöfarten ska satsa på miljöförbättrande åtgärder måste denna verklighet förändras och proaktiva aktörer gynnas.
En annan lösning är att införa investeringsstöd eller en miljöfond till sjöfarten, liknande nuvarande ”Klimatklivet” dit landbaserade aktörer i dag kan vända sig för att få stöd. Det är dags att en miljöfond även skapas för de aktörer som befinner sig på vattnet, med syftet att skapa en infrastruktur för att minska koldioxid och andra skadliga utsläpp från sjöfartssektorn.
För att värna om och uppmuntra till gröna investeringar behövs incitament. Dels ekonomiska incitament som olika rabatter eller lånegarantier, men det kan även vara i form av att man exempelvis prioriteras vid lotsbeställning, ges förtur till kajplats vid kö eller skatteavdrag vid inköp av grön teknologi.
Det behövs också mer medel till forskning och innovation inom sjöfarten. I dagsläget har vi inte svar på alla frågor och forskningsmedlen till sjöfarten är alltför små om vi vill se effekter på lång sikt. När vi sedan får ökad kunskap är det likväl viktigt att vi tar till oss den nya informationen och kontinuerligt gör det vi kan för en hållbar framtid.
Samtidigt måste vi göra det vi kan här och nu för att öka energieffektiviteten i fartygen och använda de olika bränslen, som LNG, batterier, solceller, vind och metanol, som kan göra sjöfarten mer hållbar. Teknikneutralitet och målfokus bör vara ledord, men också hållbarhet ur alla perspektiv.
Rikard Engström, vd, Svensk sjöfart
Fredrik Larsson, miljöansvarig, Svensk sjöfart