Diskussionen kring långsiktigt hållbara transporter har sedan länge fokuserats på koldioxidreducering medan hälsovådliga avgassubstanser inte har prioriterats. Trots detta har vi länge haft en nationell norm för kvävedioxid till skydd för människors hälsa som inte klarats, där trafikens utsläpp står för en mycket stor del av bidraget till halten kvävedioxid i omgivningsluften. Luftföroreningar är, trots enorma förbättringar de senaste decennierna, ett viktigt folkhälsoproblem och kan ge upphov till en rad olika typer av effekter på människors hälsa såsom lungsjukdomar som kronisk obstruktiv lungsjukdom (kol) och hjärt- och kärlsjukdomar. Varje år dör över 5 000 personer en för tidig död på grund av luftföroreningar i Sverige och över 400 personer i Stockholms län dör årligen enbart på grund av avgasutsläpp.
Relationen mellan små avgaspartiklar och negativa hälsoeffekter är väl beskrivet i epidemiologiska studier. Detta problem har under senare år intensifierats då städer förtätas i snabb takt samtidigt som de verkliga utsläppen från nya fordon, framförallt dieselbilar, visat sig vara betydligt högre än vad som redovisats vid de laboratorietester som genomförs för nyproducerade fordon. Många städer diskuterar att införa förbud mot dieselbilar, tuffare miljözoner är att vänta. Priset för en elbil är ännu högt och det finns fortfarande inga långsiktiga styrmedel som på allvar kan bidra till att konkurrera ut de traditionella drivmedlen bensin och diesel till förmån för fossilfria alternativ.
Miljöförvaltningen i Stockholms stad har nyligen genomfört en studie kring hur en framtida fossilfri fordonsflotta skulle kunna se ut för att nå de mål som regeringen satt upp för Sverige med en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och en helt klimatneutral transportsektor år 2045. Till skillnad mot många andra studier ligger fokus på kombinationen av olika fossilfria drivmedel i stället för att enbart titta på ett bränsle. Utifrån detta har olika bränslekombinationer studerats för att se hur man skulle kunna uppnå så stora hälsovinster som möjligt.
Studien konstaterar att det framförallt är teknikutveckling och styrmedel som resulterar i minskade halter och stora positiva hälsoeffekter, men att det även finns utrymme för ytterligare sänkta luftföroreningshalter vid en övergång till fossilfria bränslealternativ och därigenom ytterligare hälsovinster.
Utsläppen av både kväveoxider och avgaspartiklar ser ut att minska för de flesta fossilfria alternativen jämfört med diesel och bensin. Partiklar, som kommer från fordonsparkens utsläpp, kommer vid en övergång till en fossilfri fordonsflotta att minska mellan 41 och 62 procent, jämfört med referensscenariot samma år. Även kväveoxider kommer att minska med 33–47 procent då biodiesel inte utgör en allt för stor del av den totala fossilfria flottan. Biodiesel ser ut att vara det enda fossilfria bränsle som om möjligt kan leda till sämre luftkvalitet och uteblivna positiva hälsoeffekter. Storleken på den effekten beror dock på råvara och produktionsprocess.
En avgörande faktor för haltminskningen och hälsoutfallet är hur stor andel av trafikarbetet som kommer utföras av elfordon. Ju högre andel elektrifiering, desto mindre betydelse kommer de enskilda fossilfria bränslena att få. Eldriften måste dock kompletteras med fossilfria drivmedel och för detta visar sig biogas vara det bästa alternativet. Ett plus för biogasen är kombinationen av både hög miljö- och hälsonytta. I dag är utbudet av både fordon och tankningsmöjligheter begränsat men i EU:s infrastrukturdirektiv ingår fordonsgas (biogas och naturgas), tillsammans med vätgas och el, som alternativa drivmedel för vilket tankningsmöjligheter förväntas byggas upp inom den närmaste tioårsperioden för alla EU:s medlemsländer.
Vid beräknandet av hälsoeffekterna står mortalitet (förtida död) för majoriteten av den hälsopåverkan som följer av luftföroreningar. Jämfört med dagens fossila fordonsflotta beräknades hälsovinsten kunna uppgå till cirka 55 färre förtida dödsfall per år vid byte till en fossilfri fordonsflotta där en stor del av fordonen är eldrivna eller använder biogas som fossilfritt drivmedel. Förbättrad luftkvalitet kommer förutom att minska förtida död även innebära en stor förbättring för de som redan lider av olika luftvägssjukdomar såsom astma och kol, vilket är en viktig humanitär samhällsvinst.
För att bidra till både globala och lokala mål behövs fordon som har låga utsläpp av alla avgaskomponenter som påverkar både hälsa och klimat. Konsumenternas bränsleval kommer baseras på pris och tillgång för de drivmedel som marknaden erbjuder.
För en effektiv omställning måste politiska beslut och styrmedel främja rätt kombination av drivmedel. För detta kan el tillsammans med biogas prioriteras för att lösa både de miljö- och hälsoproblem som transportsektorn skapar. Ytterligare biobränslen med potential för framtiden finns, men är ännu långt ifrån konkurrenskraftiga. Det troligaste är att de fossilfria alternativ som i dag finns att tillgå i Sverige är de som kommer dominera marknaden under övergångsperioden till fossilfritt.
Tyvärr pekar allt mot att det går för långsamt om målen ska nås. Marknaden står redo, alternativen finns och producenterna vill satsa men än så länge fattas avgörande politiska beslut som tryggar den långsiktiga satsningen på fossilfrihet.
Jennie Hurkmans, miljöutredare SLB-analys
Studien från Miljöförvaltningen i Stockholm finns i sin helhet på http://slb.nu.