Biogasen slår nya rekord i Sverige. Det gäller såväl fordonen nu som produktionen framgent – och klimatnyttan. Men det sker i tystnad och de glada nyheterna hotas av en märklig politisk ovilja att gynna själva motorn och ryggraden i den cirkulära bioekonomin. Det skriver Mattias Goldmann, vd, 2030-sekretariatet, Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige, Anna Törner, vd, Svensk Bioenergi och Jörgen Held, vd, Renewable Energy Technology International AB i en debattartikel.

Svenska politiker och myndigheter tycks ha fastnat i en förlegad syn på biogas som ett nischbränsle under en övergångstid. Det kan inte vara mer fel. Biogasen är framtiden – för tunga lastbilar, för sjöfarten och för industrin. Här följer sju punkter som talar för att det är dags att förnya synen på biogas:

• Produktion: Ökande. Energimyndigheten konstaterar att ansökningarna för produktionsstödet för biogas slår all-time-high, med hela 1 058 miljoner kronor i ansökningar. Ansökta volymer ökade för alla tre stödpremierna gödselgas, uppgradering och förvätskning. Det finns planerade anläggningar motsvarande 3 TWh fram till 2029, som tillsammans mer än fördubblar svensk biogasproduktion de närmsta åren.
• Fordon och tankstationer: Ökande. En gaslastbil som går på flytande biogas kan köra 1 800 km på en tank och tankas sedan lika snabbt som om den gick på diesel. Inte undra på att intresset är stort och ökande; 8,8 procent av alla nya tunga lastbilar i fjol var gasdrivna, med total dominans för de svenska tillverkarna. Nästan var tionde tankstation i Sverige erbjuder nu komprimerad biogas och antalet tankställen för flytande biogas ökar snabbt; medan mackdöden gäller bensin, diesel och etanol har åkeriet som kör på gas allt fler ställen att välja på.
• Klimatnyttan: Stor och ökande. I mitten av åttiotalet började Malmö köra sina stadsbussar på naturgas, som på nittiotalet började blandas med biogas. 2006 var första året som andelen biogas översteg naturgasen i svensk fordonsgas, och nu är andelen biogas 98 procent. Energimyndighetens senaste genomgång visade att hela elva svenska producenter nu tillverkar biogas med en klimatpåverkan under noll – det kan inget annat drivmedel stoltsera med!
• Sidonyttor: Tydliga och efterfrågade. Skiftet till biogas ger bättre luftkvalitet, gröna arbetstillfällen och fina biprodukter med organisk, näringsrik gödsel i spetsen. I oroliga tider är det särskilt värdefullt, eftersom det minskar jordbrukets sårbara importberoende. Biogas bidrar också till en ökad försörjningstrygghet och stärker Sveriges konkurrenskraft.
• Potential: Stor och ökande. Endast en bråkdel av den svenska potentialen utnyttjas, särskilt om också skogsavfall förgasas och överskottsel lagras som e-metan. Då blir biogasens bidrag till att frigöra Sveriges transporter och industri från fossila drivmedel inte bara stort och välkommet utan även strategiskt viktigt ur ett beredskapsperspektiv.
• Omvärld: Ökat intresse. Flera länder har ambitiösa mål att helt ersätta sin naturgasanvändning med förnybar metan. Danmark har till exempel redan cirka 40 procent biogas i sitt gasnät och Frankrike bygger hundratals uppgraderingsanläggningar per år. Industrin kräver massor av biogas som råvara till gröna material framöver och sjöfarten har redan börjat byta ut bunkeroljan mot biogas. Fortsatt satsning på biogas är därför en strategisk fråga för Sverige – för konkurrenskraften, beredskapen och arbetstillfällena.
• Innovation: Snabb. På REGATEC, International Conference on Renewable Energy Gas Technology, visas nya lösningar bland annat för biometan via förgasning av träflis, att avskilja koldioxid från biogasuppgraderingen och kombinera med vätgas från överskottsel och producera e-metan. Det pekar på värdet av att fortsätta stimulera marknaden, så att denna utveckling gagnar oss som land.

Detta är inte tillräckligt känt. Svenska politiker och myndigheter tycks ha fastnat i en förlegad syn på biogas som ett nischbränsle under en övergångstid. Det kan inte vara mer fel. Biogasen är framtiden – för tunga lastbilar, för sjöfarten och för industrin. Därför är REGATEC 2026, 19–20 maj i Lund, inte bara ett firande av biogasens framgångar, utan också ett upprop: Se biogasen, beslutsfattare!


Mattias Goldmann, vd, 2030-sekretariatet

Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige

Anna Törner, vd, Svensk Bioenergi

Jörgen Held, vd, Renewable Energy Technology International AB

Debattartikeln var först publicerad i Bioenergitidningen