Sofia Malmsten är sakkunnig på Transportstyrelsens sjö- och luftfartsavdelning och ingick i den svenska delegationen. Vi har frågat henne vad som hände på mötet i IMO:s miljökommitté och vad som händer med regelverket nu.
Vad var det för möte?
– Mötet i oktober var extrainsatt för att kunna anta ett förslag till nytt klimatpaket, som i praktiken skulle gälla alla fartyg över en viss storlek i hela världen. Miljökommittén, som skulle fatta beslutet, hade godkänt förslaget i april och där efter hade det varit ute på cirkulering, alltså skickats ut för granskning, bland IMO:s medlemsstater. Om det hade blivit beslut i oktober så hade det trätt i kraft i mars 2027.
Men det blev inget beslut?
– Nej, det blev det inte. Det blev i stället ett väldigt stökigt möte som slutade med ajournering under ett helt år. Väldigt okonventionellt för att vara inom IMO, det får man säga. Jag har aldrig varit med om att det har gått till på det här sättet.
Vad hände?
– Det som hände var att USA och en grupp oljeproducerande länder i Mellanöstern kom till mötet med den uppenbara målsättningen att stoppa beslutet. Man drog ut på diskussionerna, tog upp olika formaliafrågor till diskussion och begärde omröstning. Det verkade som om man använde alla möjliga sätt för att förhala mötet och vinna tid innan beslutspunkten kom upp. För under tiden detta pågick så märkte vi hur vissa delegationer började ändra sig om sitt stöd för förslaget. Det hela slutade med att ett förslag om att ajournera hela mötet på ett år samlade tillräckligt med stöd bland delegaterna och röstades igenom.
Vad betyder det?
– Att beslutet om klimatpaketet är uppskjutet och kan tas tidigast om ett år, alltså tidigast i oktober 2026. Men man ska komma ihåg att ingenting har hänt med förslaget i sig. Det ligger oförändrat kvar på bordet till dess.
Står allt stilla?
– Nej inte alls, vi jobbar vidare. Arbetet med klimatpaketets utformning och alla detaljer har hela tiden skett i tekniska arbetsgrupper kopplade till miljökommittén. Där fortsätter arbetet. Till exempel ska vi snart sätta igång arbetet med hur fonden ska byggas upp och hur belöningsmekanismen ska utformas.
Blir det beslut i oktober 2026?
– Det är omöjligt att säga. Men med arbetsgruppernas arbete så kommer fler detaljer att falla på plats och det blir tydligare hur regelverket kommer att fungera. Det blir då också lättare att bedöma konsekvenserna. Kanske kan det underlätta beslutet.
Det viktigaste är ändå att vi kommer tillbaka till IMO:s traditionella sätt att arbeta. Alltså att ha konstruktiva diskussioner och därigenom komma överens om det som är möjligt att komma överens om och sen jobba vidare, steg för steg. Det är så IMO har kunnat ta sig fram till viktiga gemensamma regelverk tidigare, så jag hoppas verkligen att vi kommer tillbaka till den ordningen, avslutar Sofia Malmsten.
FAKTA: Förslag till klimatregelverk för internationell sjöfart – Net-Zero Framework
IMO:s Klimatpaket (Net-Zero Framework) är ett globalt regelverk för att minska växthusgasutsläpp från sjöfarten, i linje med IMO:s GHG-strategi från 2023.
Bakgrund
2023 antog IMO en växthusgasstrategi som innehåller utsläppsmål för internationell sjöfart av växthusgaser. Den övergripande målsättningen är att internationell sjöfart ska ha netto-noll växthusgasutsläpp till eller omkring år 2050, med kontrollpunkter för 2030 och 2040. Det nya klimatpaketet är en del i implementeringen av strategin.
Innehåll
- Gäller fartyg med bruttodräktighet över 5000
- En global standard för hur ett bränsles växthusgasintensitet ska beräknas. Bygger på samma princip som i FuelEU Maritime.
- Gränsvärden för högsta tillåtna växthusgasintensitet i den energi som används för fartygets framdrift. Mäts i koldioxidekvivalenter per megajoule under bränslets livscykel (”well-to-wake”).
- Avgifter betalas för fartyg vars registrerade växthusgasintensitet överstiger gränsvärdet. En högre avgift för en större avvikelse och en lägre avgift för en mindre avvikelse samt en ekonomisk premie för fartyg använder bränslen med noll eller nära noll utsläpp, sk ”ZNZ-bränslen” (Zero or Near Zero).
- Ett handelssystem i meningen att ”överprestationer” från ett fartyg kan säljas och användas som kompensation för ett annat fartyg som underpresterar i förhållande till gränsvärdena.
- En fond - IMO Net-Zero Fund – där intäkterna från utsläppsavgifterna kan samlas och användas för att kreditera fartyg som ”överpresterar”. Fonden ska även kunna användas för stöd till forskning, innovation och infrastruktur, stöd till utvecklingsländer och små ö-stater samt utbildning och kapacitetsbyggande.
- Regelverket införs som ändringar i MARPOL-konventionens Annex VI (om förhindrande av luftföroreningar från fartyg).
- Medlemsstaterna är ansvariga för att införa och upprätthålla reglerna.
Läs mer på Transportstyrelsens webbplats
Nytt klimatpaket för sjöfarten - Transportstyrelsen
FAKTA: IMO
- IMO (International Maritime Organization) är FN:s fackorgan för sjöfartens säkerhet, trygghet och miljöskydd. Organisationen utvecklar och implementerar internationella regelverk och konventioner för sjöfarten. IMO har 176 medlemsstater och huvudkontor i London. [Slutlig | Word]
- Generalförsamlingen (Assembly) är IMO:s högsta beslutande organ. Den består av alla medlemsstater och sammanträder normalt vartannat år. Generalförsamlingen beslutar om arbetsprogram, budget och väljer IMO:s råd (Council).
- Rådet (Council) utses av generalförsamlingen för tvåårsperioder och övervakar organisationens arbete mellan generalförsamlingens möten.
- IMO har fem huvudkommittéer, däribland Miljökommittén (Maritime Environment Protection Committee, MEPC), som arbetar fram förslag inom olika områden. Under huvudkommittéerna finns flera underkommittéer som arbetar fram detaljerna inför beslut i respektive huvudkommitté.
- Sverige företräds i IMO huvudsakligen av Transportstyrelsen, men även representanter från Regeringskansliet och andra myndigheter kan ingå i svenska delegationen. Inför varje möte styr regeringen genom instruktion, baserad på Transportstyrelsens förslag och samråd med andra myndigheter och berörda parter. Sveriges handlingslinje samordnas ofta med andra EU-länder, eftersom EU har gemensam lagstiftning på delar av sjöfartsområdet.
