Minskad biogasanvändning 2022 – men flytande biogas ökar kraftigt

Statistiken samlas in och sammanställs årligen av Energigas Sverige tillsammans med Svenskt Vatten, Avfall Sverige och Lantbrukarnas Riksförbund, på uppdrag av Energimyndigheten.

Totala biogasanvändningen i Sverige sjönk med 8 procent till drygt 4,4 TWh

Den ansträngda gasmarknaden under 2022 till följd av Rysslands invasion av Ukraina med höga europeiska gaspriser som följd dämpade efterfrågan på importerad biogas via gasnätet. Nettoimporten av biogas 2022 via det västsvenska gasnätet var 1 938 GWh, en minskning med 22 procent jämfört med 2021. Av importen producerades 95 procent i Danmark och resten i övriga EU.

Nettoimporten av flytande biogas (LBG) steg dock kraftigt – från 64 GWh 2021 till 226 GWh 2022. LBG-importen kommer främst från Norge, Belgien och Nederländerna. Även den svenska produktionen av LBG steg kraftigt till 156 GWh, en ökning med 63 procent. Den totala LBG-användningen i Sverige (produktion + nettoimport) 2022 uppskattas till 382 GWh – en ökning med hela 142 procent jämfört med 2021. LBG används främst som drivmedel i tunga transporter och inom industrin.

Den totala biogasanvändningen i Sverige 2022 (produktion + nettoimport) var 4 443 GWh, en minskning med 8 procent jämfört med 2021.

- Vi ser fortsatt ett mycket stort intresse för biogas i Sverige och inom EU. Förra året var dock ett utmanande år för svenska biogasmarknaden på grund av kriget i Ukraina som gav exceptionellt höga gaspriser vilket även spillde över på biogasen och på totalen dämpade efterfrågan på biogas. I början av 2023 när situationen höll på att stabiliseras kom ytterligare ett bakslag – då biogasens konkurrenskraft i ett slag försämrades kraftigt genom att biogasens befrielse från energi- och koldioxidskatt ogiltigförklarades av en dom i EU-tribunalen. Det lär märkas på 2023 års siffror. För att säkerställa att inbromsningen av de senaste årens efterfrågetillväxt inte blir långvarig är det nödvändigt med en kraftsamling från regeringen för att så snabbt det bara går återställa skattebefrielsen. Inte minst för industrin som vill ställa om från naturgas till förnybar gas och för den snabba utvecklingen av tunga biogasgaslastbilar som nu fått sig en törn. Med de av regeringen nu föreslagna skattesänkningarna på bensin och diesel och näst intill slopad reduktionsplikt försämras biogasens konkurrenskraft ytterligare vilket är bekymrande, säger Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige.

Marginell ökning av biogasproduktionen

Produktionen av biogas uppgick 2022 till 2,3 TWh vilket är på samma nivå som 2021. Hälften av biogasproduktionen sker i 32 samrötningsanläggningar medan avloppsreningsverken, som är 133 och flest till antalet, står för en knapp tredjedel av biogasproduktionen.

Tabell 1 Energimängd i producerad biogas (GWh) i Sverige, år 2022. Förändring i procent mot föregående år anges i kursivt.

* Anmärkning: 4 samrötningsanläggningar från 2022 års statistik har kategoriserats om till gårdsanläggningar motsvarande omkring 30 GWh.

- Det är frustrerande att biogasproduktionen inte ökar tillräckligt snabbt när behovet är så stort och nyttorna så många. Att bygga ny produktion tar tid inte minst genom långdragna tillståndsprocesser. Samtidigt kräver investeringsbeslut förutsägbarhet och långsiktigt stabila styrmedel. Det har varit stor osäkerhet kring nivåerna och långsiktigheten i biogaspremierna, med Klimatklivets framtid och nu kaoset med indragen skattebefrielse. Det är därför mycket glädjande att regeringen i höstbudgeten slår fast att biogaspremierna bibehålls och förstärks 2024–2026 och att det för biogasen så viktiga investeringsstödet genom Klimatklivet förstärks och förlängs. Det var en välkommen vändning från regeringen, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige.

- Får vi bara ordning på skattebefrielsen snabbt, vilket är en akut fråga, så ser framtiden för biogasen trots allt mycket ljus ut. Det finns så klart en del kvar att rätta till, som snabbare tillståndsprocesser och bättre incitament för förnybar gas inom sjöfarten och som råvara inom industrin, men mycket går också åt rätt håll. Efterfrågan inom EU tar fart med offensiv EU-politik och biogasens konkurrenskraft för industrier inom EU ETS har förstärkts de senaste åren. Många nya anläggningar är på gång för att möta den framtida efterfrågan – inte minst produktion av flytande biogas från gödsel. De positiva beskeden i höstbudgeten om biogaspremiernas långsiktighet och att EU-reglerna sedan i somras tillåter produktionspremier inte bara för transportändamål utan för all typ av användning gör stor skillnad för att dessa planer ska förverkligas, fortsätter Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige.

Två tredjedelar av biogasen uppgraderas 

En allt större del av biogasen uppgraderas till biometan genom att ta bort koldioxid och föroreningar. Den kan då komprimeras och användas som fordonsgas eller injiceras på ett gasnät för att ersätta naturgas i exempelvis industriella processer. Den kan också kylas ner och förvätskas till flytande biogas för användning i exempelvis lastbilar, sjöfart eller industrin. Den mängd biogas som uppgraderas ökade med 2 procent och utgör två tredjedelar av produktionen. Biogas som inte uppgraderas används lokalt för el- eller värmeproduktion i anslutning till biogasanläggningen eller som processbränsle i intilliggande industri. 

Tabell 2 Användning av biogas (GWh) producerad vid svenska biogasanläggningar uppdelat på användningsområde, år 2022. Förändring i procent mot föregående år anges i kursivt. 

1. Inklusive värmeförluster och internförbrukning. För gårdsanläggningar och gårdsbaserade samrötningsanläggningar avses endast nyttiggjord värme (värmeförluster redovisas då under Saknad data)
2. Producerad el
3. Direktanvändning av biogasen inom industri i anslutning till biogasanläggningen
4. Består här främst av värmeförluster/ej nyttiggjord värme i gårdsanläggningar och gårdsbaserade samrötningsanläggningar. Saknad data kan annars bero på bland annat osäkerheter i gasmätning eller skillnader i datainsamlingen och användning av omvandlingsfaktorer.

Biogasen produceras av avfall – och ger gödselmedel till jordbruket

- Reningsverken bidrar till den cirkulära ekonomin med en tredjedel av biogasproduktionen och levererar en stor mängd rötslam som gödningsmedel till jordbruket. Med investeringar skulle produktionen av uppgraderad biogas kunna öka i våra avloppsreningsverk och facklingen fortsätta minska. Biogasstödet och investeringsstöd genom Klimatklivet ger bra förutsättningar, men återinförande av skattebefrielsen är helt central som långsiktig förutsättning vid investeringsbeslut. Det är också viktigt för den lokala biogasutvecklingen att politiken i Sverige står stadigt och fortsatt värnar lokal efterfrågan i biogasbussar och biogasbilar – även när EU driver en fordonspolitik som bortser från biogasens oslagbara klimat- och miljönytta som drivmedel och därför försvårar sådan användning på sikt, säger Pär Dalhielm, VD på Svenskt Vatten.

- 2022 var ett svårt år för biogasen på grund av effekterna på energimarknaden av Rysslands invasion av Ukraina. Glädjande nog så fortsätter ändå den gödselbaserade biogasproduktionen att öka trots dessa tuffa förutsättningar. LRF har, tillsammans med Energigas Sverige, arbetat hårt för att få till en förlängning av gödselgasstödet och fortsatta satsningar på Klimatklivet och är mycket glada för att det nu äntligen finns med i regeringens budget för de kommande åren. Ett efterlängtat besked för de många nya gödselbaserade anläggningar som är på gång. Återställs bara skattebefrielsen snarast kan vi se en kraftig ökning av biogas från gödsel kommande år, säger Pernilla Winnhed på Lantbrukarnas Riksförbund.

Läs mer om statistiken och se fullständig rapport