Den ena delegerade akten redovisar de krav som ska uppfyllas för att elen ska anses vara förnybar och därmed kunna användas för produktion av RFNBO (Renewable Fuels of Non Biological Origin).

Den andra akten avser specificering av en metod för bedömningen av minskningen av växthusgasutsläpp från RFNBO och från återvunna kolbaserade bränslen.

Precis som Energigas Sverige tidigare rapporterat gynnar reglerna Sverige med vår näst intill fossilfria elproduktion.

I Direktivet om förnybar energi framgår att elektrolysanläggningar för produktion av vätgas måste anslutas till ny förnybar elproduktion om vätgasen ska anses vara förnybar. Principen brukar kallas additionalitet och har till syfte att produktionen av förnybar vätgas ska medföra en ökad produktion av förnybar el.

I de nu beslutade reglerna finns det lättnader i kraven för vätgasproduktion i elområden med mer än 90 procent förnybar el. Det framgår även att elområden med låg koldioxidintensitet för elproduktionen undantas från reglerna om additionalitet vilket innebär att Sverige, som har hög andel fossilfri elproduktion, kan tillgodoräkna redan befintlig förnybar elproduktion vid produktion av förnybar vätgas. Dock kommer det att krävas en PPA (Power purchase agreement) som visar att det finns tidsmässig och geografisk korrelation mellan den förnybara elproduktionen och vätgasproduktionen.

Energigas Sverige har tillsammans med Energiföretagen Sverige och Svensk Vindenergi arbetat för att länder som Sverige som redan har väl utbyggd förnybar elproduktion ska gynnas av att ha gått före i omställningen. Det är därför glädjande att Kommissionen har tagit till sig våra synpunkter och infört lättnader för svenska vätgasaktörer.

I reglerna finns också bestämmelse om att elektrolysörer som tas i drift före 2028, inte behöver uppfylla kraven på additionalitet förrän 2038.

- Tidsfristen för elektrolysörer som byggs före 2028 bör kunna bidra till en utbyggd vätgasproduktion i Europa i närtid, kanske särskilt i de medlemsstater som inte uppfyller villkoret på 90 procent förnybar elproduktion eller låg koldioxidintensitet eftersom de annars måste uppfylla kravet på additionalitet. Men det innebär också att Sverige, med vårt näst intill fossilfria elsystem, måste se till att snabbt få styrmedel och regler på plats så att vi inte halkar efter, säger Anna Wallentin, avdelningschef på Energigas Sverige.

Anna Liljeblad, fokusområdesansvarig på Energigas Sverige, håller med och fortsätter

- Det är viktigt att vi inte inför nya tidskrävande processer som riskerar att fördröja satsningar i Sverige. Ett exempel på en sådan reglering som vi är oroliga för är de krav på nätkoncession för elledningar mellan vätgasanläggning och vindkraftverk, som Energimarknadsinspektionen nyligen beslutat om. Det tar tid att få koncession, och tillsammans med långa leveranstider för elektrolysörer så finns det risk att satsningarna drar ut på tiden. Det är inte bra.

De två delegerade akterna träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, vilket skedde den 20 juni.