Det investeras stort i biogas just nu, både i Sverige och i många andra länder. Det finns många fordon med gasdrift på svenska vägar, allt från personbilar till bussar och tunga lastbilar för långväga transporter.
Fordonsgas, som är det begrepp vi i branschen använder för biogas, naturgas eller en blandning av båda när de används som drivmedel, finns i både gasformig (komprimerad) och flytande form. Andelen biogas ökar stadigt och uppgick till hela 95 procent av den sålda komprimerade fordonsgasen under första halvåret 2020. I den flytande fordonsgasen ligger biogasandelen på närmare 50 procent under samma period. Biogasen, som är förnybar, innebär en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 90 procent – i vissa fall mer än så.
Inom tunga, långväga transporter blir det allt vanligare med fordon som drivs av flytande fordonsgas. Den flytande gasen har kylts ned så att den gått från gas till vätskeform, vilket gör att den upptar cirka 600 gånger mindre volym. Det innebär att man får med mer energi i tanken. Marknaden för flytande fordonsgas växer snabbt och under 2019 femdubblades försäljningen.
Utbyggnaden av tankstationer för både komprimerad och flytande fordonsgas pågår för fullt. På bara några år har ytterligare ett 30-tal stationer byggts i Sverige, vilket ökar tillgängligheten märkbart. I dagsläget finns det över 200 publika tankstationer för komprimerad gas och 25 för flytande gas. Utbyggnaden av tankinfrastrukturen är viktig och gör att fler transportföretag ser möjligheten att minska sina utsläpp genom att köra på gas. Initiativ som Klimatklivet, Drive LBG och den nya klimatpremien till miljölastbilar har varit viktiga för utvecklingen av produktion av biogas, tankinfrastruktur och fordon som drivs med gas.
Fordonsgasen minskar inte bara koldioxidavtrycket, utan även utsläpp av kväveoxider och partiklar. En av många svenska aktörer som ställer om sina transporter med hjälp av fordonsgas är transportföretaget Bring. Läs gärna mer om hur de tänker här.
Allt fler ser också biogasens möjlighet att skapa cirkulära affärsmodeller, eftersom drivmedlet kan produceras av så många olika typer av biologiskt avfall. Verksamheter som har sådant avfall, till exempel livsmedelsproduktion, kan därmed sluta kretsloppen genom att använda biogas till såväl tillverkning som till transporter.
Lastbilar som går på gas är också i många fall tystare än motsvarande dieselbilar. Många chaufförer vittnar om att deras arbetsmiljö blir bättre och tystare med gaslastbilar. Med tystare fordon blir även nattliga leveranser i städer möjliga, vilket minskar trängseln dagtid.
Just nu pågår en spännande utveckling kring en annan energigas: vätgasen. Även denna gas kan användas till vägtransporter, men än så länge är användningen inom transportsektorn begränsad i Sverige.
Vätgas används som drivmedel i bränslecellsbilar, och även tyngre fordon börjar komma. All vätgas som tankas i Skandinavien kommer från förnybara källor och från avgasröret kommer inga partiklar eller växthusgaser. Till skillnad från fordonsgasen befinner sig vätgasen och bränslecellsfordonen i början av sin kommersiella utveckling. Men potentialen är stor och många bedömer att vätgasen kommer att få sitt stora genombrott som drivmedel under det närmaste decenniet. Såväl EU som den svenska regeringen har nyligen pekat ut vätgasen som en viktig energikälla för framtiden.
Sverige ska vara fossilfritt till 2045. Gasbranschens egen klimatfärdplan mot fossilfrihet innebär bland annat att den komprimerade fordonsgasen ska vara fossilfri redan till 2023, och med 95 procent biogasandel är vi nästan där.
Energigaserna behövs för att Sverige ska nå klimatmålen. I färdplanen beskriver vi vad vi i branschen ska göra, men även vad riksdagen och regeringen behöver göra för att energigasernas potential ska nås fullt ut. Vår färdplan kan du läsa mer om och ladda ner här.