Behovet av omställning har aldrig varit större. Den senaste IPCC-rapporten visar att vi verkligen behöver ta till kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser men även börja anpassa oss till en verklighet där klimatet förändras. Dessa frågor behöver prioriteras och tas på allra största allvar.
Men det finns flera anledningar till att samhället behöver ställa om och göra oss mindre beroende av fossila bränslen. Det som nu sker i Europa är fruktansvärt, helt obegripligt och mycket sorgligt för alla inblandade. Genom kriget i Ukraina har fokus på försörjningstryggheten ökat markant och åtgärder för att stärka försörjningstryggheten både på kort och lång sikt diskuteras.
EU-kommissionens nya initiativ REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris – som presenterades nyligen, lyfter vikten av att hantera de ökade priserna, hur gaslagren ska kunna återställas på ett effektivt sätt för att säkerställa försörjningstryggheten samt hur EU kan minska beroendet av gas från Ryssland.
De förnybara energigaserna
Det ska göras genom ökad produktion av förnybar energi, diversifierad försörjning och minskad efterfrågan på energi. I ett uttalande säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, att EU kan minska efterfrågan på rysk gas med två tredjedelar innan årets slut.
Det är ingen tvekan om att de förnybara energigaserna kommer att ha en stor och viktig roll i arbetet med att göra oss mindre beroende av fossila bränslen från Ryssland. Enligt REPowerEU vill kommissionen att EU ökar sin biogasproduktion till 350 TWh år 2030 – en kraftfull och genomförbar ambitionshöjning som välkomnas av den europeiska biogasbranschen. Genom kraftigt ökad produktion och import ökas även ambitionen för vätgasens bidrag till lösningen både för klimatet och försörjningstryggheten. Enligt REPowerEU ska produktion och import av vätgas uppgå till 670 TWh till 2030.
Energigas Sverige anser att dagens situation med tydlighet visar att det finns flera anledningar att ställa om från fossilt till förnybart. Här spelar de förnybara gaserna en viktig roll. Både för försörjningstryggheten, för klimatet och för utvecklingen av den cirkulära ekonomin. Potentialen för betydligt mer produktion av biogas finns, och intresset för förnybar vätgas växer. Även biogasol och förnybar DME kommer att spela roll i denna omställning.
Mänsklighetens överlevnadsfrågor
Biogasen erbjuder lösningar på flera av mänsklighetens långsiktiga överlevnadsfrågor som klimatet, markens bördighet, god vattenkvalitet och god luftkvalitet. Forskningen visar att biogas bidrar direkt eller indirekt till samtliga av FN:s globala mål för hållbar utveckling samt flera av Sveriges högt satta miljö- och klimatmål.
Våra matrester, avloppsvatten, gödsel och andra restprodukter blir till förnybar energi, samtidigt som vi löser ett avfallsproblem och producerar biogödsel till ekologisk mat. Biogasproduktion är ett effektivt sätt att ta hand om samhällets avfall och göra det till användbara miljövänliga produkter – biogas och biogödsel. Biogas kan ersätta fossila bränslen och insatsråvaror inom industrin, i vägtransporter, i sjöfarten och till el- och värmeproduktion. Det minskar växthusgasutsläppen och kan ge mer än 100% reduktion av klimatpåverkande gaser i livscykeln om gasen produceras av gödsel. Genom biogödseln återförs viktiga näringsämnen till marken, kretsloppet sluts och resurskrävande handelsgödsel kan ersättas.
Stor potential
Idag produceras cirka 2 TWh biogas i Sverige men potentialen är större än så. Biogasmarknads-utredningen föreslog ett mål på 10 TWh biogasproduktion i Sverige år 2030. Potentialen är mycket större – upp till 30 – 37 TWh biogas kan produceras i Sverige, vilket är mycket mer än den totala mängd gas (både biogas och naturgas) som i dagsläget förbrukas i vårt land. Intresset för att använda biogas växer och användningen är nu uppe på 4 TWh biogas, där cirka 2 TWh importeras från Danmark.
Det ökade fokuset på biogas kan ge Sverige stora fördelar. Vi ligger långt före många andra länder, med en hög andel biogas i våra gasnät. I det västsvenska gasnätet uppgår andelen biogas till 34 procent, och i gasnätet i Stockholm är andelen mer än dubbelt så hög. Sverige kan biogas och vi kan exportera både våra kunskaper, vår teknik och de systemlösningar som har tagits fram samt visa upp alla våra goda exempel.
Även intresset för vätgas växer och det är flera stora spännande industrisatsningar på gång i norra Sverige bland annat möjliggörs fossilfri stålproduktion. Vätgasen har många fördelar. En av de viktigaste är att vätgas har förmågan att lagra energi. Om el från exempelvis sol eller vind används för att producera vätgas lagras energin i gasen och kan både sparas och flyttas. På så sätt kan elproduktionen från sol och vind både öka och effektiviseras, vilket möjliggör ett mer förnybart elsystem. Förnybar vätgas kan även produceras av biogas.
Politiska reformer krävs
Sveriges regering är positiva till förnybara energigaser och har lanserat ett antal styrmedel som stimulerar både produktion och användning. Men det finns fortfarande hinder på vägen. Om Europa ska få fram den mängd förnybar gas som krävs för att hjälpa till att skapa oberoende så snabbt som möjligt så får det inte finnas EU-lagstiftning som försvårar utvecklingen av marknaden.
Exempel på lagstiftning som behöver ses över:
- Statsstödsregelverket behöver revideras, både gruppundantagsförordning och de nyligen beslutade klimat-, energi- och miljöstödsriktlinjerna. Generella stöd till produktion av biogas måste möjliggöras, inte bara till de minsta gårdsanläggningarna, och oavsett om biogasen ska användas i transportsektorn, för uppvärmning eller inom industrin. Dessutom behöver stöd till fordon som drivs med biogas och tankstationer där fordonen kan tankas, möjliggöras.
- Förnybar vätgas kan produceras genom elektrolys med hjälp av förnybar el, genom reformering av biogas eller genom förgasning av biomassa. Förnybartdirektivet behöver kompletteras med en definition av förnybar vätgas som även inkluderar vätgas med biogent ursprung och inte bara, som idag, vätgas som producerats genom elektrolys med förnybar el. En sådan breddning av definitionen skulle ge större incitament att byta ut den naturgas, som används för befintlig vätgasproduktion, till biogas.
- Det är hög tid att räkna med biogasens klimatnytta i EU:s föråldrade regelverk som reglerar hur mycket koldioxid lätta och tunga fordon får släppa ut. Trots att biogasfordon tillhör de tekniker som ger allra störst klimatnytta räknas de som fossil teknik. Det hämmar biogasmarknaden och utgör ett stort och obegripligt hinder för biogasinvesteringar i såväl Sverige som i övriga EU. Den svenska regeringen bör skyndsamt ansluta sig till de EU-länder som driver på för en förändring.
- EU:s kommande förordning om infrastruktur för alternativa bränslen behöver innehålla konkreta och långsiktiga mål för biogasens tankinfrastruktur på samma ambitionsnivå som för el och vätgas. Det förordningsförslag som har kommit från EU-kommissionen är alltför ensidigt inriktat på el och vätgas. Flera lösningar, bland annat biogas, kommer att behövas om vi ska klara såväl klimatomställning som försörjningstrygghet.
En förändring av ovanstående måste ske omgående så att den riktiga omställningen kan påbörjas och drivas i den snabba takt som nu är nödvändig, både för klimatet, miljön och försörjningstryggheten.
Mitt i det fruktansvärda ser vi hur människor enas och arbetar tillsammans för att göra skillnad. Det är så det borde vara med människor – och mänskligheten – alltid