I en turbulent omvärld har EU kraftigt skärpt sin lagstiftning för att bli kvitt beroendet av import av ryska fossila bränslen, och för att minska klimatutsläppen. Det har lett till att behovet av fossilfri gas växer rekordsnabbt i Sverige. Redan om sex år behöver vi tre gånger mer än dagens totala gasanvändning.
Därför höjer vi våra ambitioner kraftigt i den uppgraderade färdplan som nyligen lanserades inom ramen för Fossilfritt Sverige. Gasbranschens mål är att alla energigaser som används i Sverige ska vara fossilfria 2035, vilket är tio år tidigare än vi slog fast i den första färdplanen för fyra år sedan. Energigaser används till allt från att koka makaroner till att skjuta upp rymdraketer.
Idag är ungefär tre fjärdedelar fossila gaser och användningsområdena är många. I västsvenska gasnätet utgjorde biogas en tredjedel av gasen 2023, men redan 2030 är färdplanens mål att all gas i ledningen ska vara biogas.
Det är främst inom tre områden som efterfrågan på fossilfri gas ökar.
- Den tunga industrin. Det gröna stålet behöver vätgas. SSAB är i full färd med att ställa om verksamheten i Oxelösund och Luleå vilket beräknas minska Sveriges utsläpp med mer än en tiondel. Men även andra tunga industrier, raffinaderier och kemiföretag kommer att vara stora användare av fossilfria gaser. Inom kemiindustrin används gas ofta som råvara, där det är just kolatomen i gasen som behövs för att tillverka kemikalier som i sin tur blir färg, datorskärmar, läkemedel och andra produkter vi använder i våra dagliga liv. Exempelvis kemikoncernen Perstorp behöver biogas för att kunna bli världens största producent av grön metanol för tillverkning av hållbara material och produkter, men biogas är också viktigt för att i högre utsträckning kunna ställa om dagens kemiproduktion. Därtill behöver nya tillverkningsprocesser, som produktion av elektrobränslen och elektrokemikalier, också fossilfri gas.
- Transporter. Fartyg, färjor och lastbilar behöver biogas och vätgas. Sjöfarten står inför en stor utmaning att få tag på den volym fossilfria drivmedel som krävs för att klara successivt skärpta klimatkrav inom EU. Sveriges geografiska läge i norr, med långa avstånd, gör oss särskilt sårbara om sjöfarten drivs med fossila bränslen när utsläppen ökar i pris. Energigaserna är avgörande för den svenska sjöfartens möjlighet till omställning och konkurrenskraft.
Även vägtrafikens utsläpp behöver minska snabbt om Sverige ska ha en chans att klara sitt EU- åtagande till 2030. Här har både biogas och vätgas en viktig funktion att fylla vid sidan av elektrifiering och biodrivmedel. Det rullar cirka 85 000 tunga lastbilar i Sverige. Om bara 10 000 av dem ställer om till biogas till 2030 så halveras den tunga lastbilstrafikens klimatutsläpp. Med dagens 2 600 biogaslastbilar är omställningen redan i gång. - Elektrifieringen. Gasturbiner kommer att fylla en allt viktigare funktion i elsystemet framöver. De fungerar som en slags försäkring för väderberoende kraftslag och kan startas och stoppas snabbt utifrån behov. Sveriges elbehov kommer att fördubblas på 20 år. En utbyggnad i den storleksordningen ställer krav på systemperspektiv och sektorkopplingar för att undvika suboptimering. Därför kommer energigaserna spela en central roll i den ökade elektrifieringen av samhället.
Gasbranschen har redan tagit stora och viktiga kliv för att Sverige ska kunna möta behovet av 50 TWh fossilfri gas 2030. Det arbetet fortsätter och intensifieras nu. Men för att nå i mål krävs också skyndsamma och kraftfulla åtgärder från politiken. Riksdag och regering behöver till exempel:
- Besluta om nationella produktionsmål, som första steg till 2030: 10 TWh biogas och 33 TWh vätgas. Skapa långsiktiga förutsättningar för investeringar i all produktion av fossilfri gas – biogas, vätgas, biogasol, bio-DME, biosyngas och e-gaser.
- Återinför skyndsamt full skattebefrielse för biogas och biogasol.
- Säkerställ att det finns förutsättningar för omställning till biogas och andra biogena gaser i industrisektorer där skattebefrielsen inte har någon effekt, speciellt inom stora delar av stål- och kemiindustrin.
- Säkerställ med långsiktiga styrmedel att totalkostnadskalkylen (TCO) för en biogas- eller vätgaslastbil är i paritet med en diesellastbil.
- Säkerställ och klargör förutsättningarna för en kraftig ökning av både produktion, distribution och användning av fossilfri vätgas.
Ovanstående ger förutsättningarna för de omfattande investeringar som är viktiga nycklar för ett fossilfritt Sverige och visar hur konkurrenskraft, klimat, exportnytta och tryggad energiförsörjning kan kombineras för ett starkare Sverige. I denna utveckling är energigaserna oumbärliga.
Svante Axelsson Nationell samordnare Fossilfritt Sverige
Maria Malmkvist VD Energigas Sverige