Vi lever i mörka tider. Det pågår ett fullskaligt krig i Europa, EU ska snabbt bli oberoende av Rysslands fossila bränslen, samtidigt som klimatrelaterade naturkatastrofer förstör egendom, skördar och driver miljontals människor på flykt.
Trots denna ödesmättade situation är 22 branscher, som står för drygt 70 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser, fast beslutade att genomföra våra färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Det handlar inte bara om att öka tempot i klimatarbetet, utan lika mycket om att våra medlemmars företag ska klara konkurrensen på en världsmarknad som ställer om till fossilfritt.
Den tillträdande regeringen har ett stort ansvar för att den nya gröna industriella revolutionen inte ska bromsa in.
Inom ramen för det statliga initiativet Fossilfritt Sverige har vi tagit fram färdplaner som på ett konkret sätt visar hur branscher kan öka konkurrenskraften genom fossilfrihet, om de rätta förutsättningarna kommer på plats. Detta är i sig själv världsunikt.
Nu går utvecklingen så snabbt att vi behöver uppgradera flera färdplaner. Det mesta av arbetet kvarstår att genomföra, men så här långt har det gått bättre och snabbare än vad de flesta vågat tro. Det beror dels på att den globala marknaden för fossilfria produkter växer, dels på att kostnaden för batterier, vätgas och el från sol och vind sjunkit snabbt. I dag finns det också ett ökande intresse för små modulära kärnkraftsreaktorer.
Den snabba utvecklingen hade aldrig inträffat utan framsynta företagsledare och ökad samverkan mellan stat och näringsliv. Hade någon för fem år sedan, innan färdplanerna togs fram, påstått det som sker i dag så hade det sannolikt avfärdats som naiva gröna drömmar.
Nu vet vi att LKAB planerar att investera 400 miljarder kronor i utveckling av fossilfritt järn, att bilindustrin investerar i tre gigabatterifabriker i Skellefteå, Göteborg och Mariestad, att SSAB planerar att erbjuda fossilfritt stål på marknaden redan 2026. Cementa ska producera klimatpositiv cement 2030, Stockholm Exergi och många fler aktörer planerar att avskilja och lagra koldioxid och vi vet att Preem och St1 investerar i bioraffinaderier.
Det finns också mer okända framgångar från färdplanernas genomförande, så som världens mest utvecklade plastsorteringsanläggning i Motala, banbrytande produktion av flytande biogas vid Nymölla massa- och pappersbruk, och att Lantmännen introducerar fossilfri mineralgödsel på marknaden.
Klimatpolitiken har därmed även blivit näringspolitik som ger jobb, tillväxt och ökad export. Att göra Sverige till ett fossilfritt föregångsland lägger grunden för ökat välstånd i landet, förutsatt att staten undanröjer de hinder som finns för näringslivet.
Det handlar inte om omfattande subventioner, även om det på kort sikt behöver kompenseras för de extrema energi- och bränslepriserna, utan främst om att minska de ekonomiska riskerna för företag. Det görs genom förkortade tillståndsprocesser och styrmedel som är förutsägbara och långsiktiga.
Exempel på sådana politiska styrmedel är Industriklivet som ger stöd i tidiga skeden, Klimatklivet som gör att befintlig teknik kan implementeras snabbare, reduktionsplikten ska leda till ökad efterfrågan på biodrivmedel, även till flyget, stöd till fossiloberoende fordon genom stöd för köp av fordon och utbyggnad av ladd- och tankställen samt gröna kreditgarantier som framför allt behövs för nystartade företag och företag som ska gå från grå till grön verksamhet. Dessa styrmedel är oerhört viktiga att behålla.
Men det behövs också många nya beslut och reformer. Olika branscher har olika behov och förutsättningar men trots det har vi enats om sex prioriterade områden inför nästa mandatperiod.
- En blocköverskridande energiuppgörelse är nödvändig för att företagen ska våga investera långsiktigt. Undanröj hinder för alla fossilfria energislag, utbyggnad av överföringskapacitet och energieffektivisering så att mer el blir tillgängligt snabbt. Arbeta parallellt med acceptansfrågan för kraftproduktion.
- Tillståndsprocesserna bör ta hälften så lång tid som i dag. Flera av Miljöprövningsutredningens och Klimaträttsutredningens förslag bör genomföras omgående, exempelvis så att företag som ställer om en del av sin verksamhet inte leder till omprövning av hela tillståndet.
- Ge det privata näringslivet möjlighet att utveckla resurseffektiva affärsidéer genom en uppdaterad avfallsdefinition och ökade möjligheter att äga och återvinna sitt avfall.
- Öka utbildningskapaciteten dramatiskt, då kompetensbrist är ett av våra största problem. Exempelvis inom batteriområdet examineras cirka 50 ingenjörer årligen samtidigt som behovet uppskattas till minst 1 500. Undanröj hinder för att använda utländsk expertkompetens.
- Driv aktivt frågan om att kunna stödja användningen av restprodukter från skogsbruket i EU:s klimatregelverk inom industri och för transporter, samt möjliggör för EU-länderna att ha lägre skatter på biobränsle.
- Anta en strategi för infångning, lagring och användning av koldioxid från industrins och värmeverkens rökgaser så att produktionen blir klimatneutral eller klimatpositiv.
Nu när EU höjer ambitionerna för att minska utsläppen och för att göra oss mer självförsörjande på energi är det viktigt att även Sverige växlar upp. Regeringen behöver skapa en tydlig berättelse om hur omställningen ska gå till, för att minska den oro och skepticism som sprider sig bland människor när vi går från teori till praktik.
Vi vill tillsammans med den tillträdande regeringen göra hela Sverige till en permanent världsutställning för fossilfri teknik som andra länder kan använda och inspireras av. Det skulle bli vår viktigaste exportprodukt i historien.
Jessica Alenius, vd, Drivkraft Sverige
Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
Viveka Beckeman, vd, Skogsindustrierna
Mattias Bergman, vd, Mobility Sweden
Palle Borgström, förbundsordförande, Lantbrukarnas riksförbund, LRF
Karin Brynell, vd, Svensk dagligvaruhandel
Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Byggföretagen
Rickard Gegö, vd, Sveriges åkeriföretag
Anders Hermansson, vd, Svensk sjöfart
Viveke Ihd, vd, Återvinningsindustrierna
Ingemar Jansson, styrelseordförande branschföreningen Digitaliseringskonsulterna
Malin Löfsjögård, vd, Svensk betong
Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige
Karin Medin, vd, Söderenergi
Magnus Ohlsson, vd, Cementa
Åsa Pettersson, vd, Energiföretagen
Titti Rodling, vd, Svenska skidanläggningars organisation
Annika Roos, vd, Jernkontoret
Mårten Sohlman, vd, SBMI
Maria Sunér, vd, Svemin
Dag Waldenström, generalsekreterare, föreningen Svenskt flyg