Nu ökar takten i gasbranschens arbete med att möjliggöra och påskynda Sveriges energi- och klimatomställning. De förnybara gaserna används redan idag som drivmedel och som bränsle i bl.a. livsmedelsindustrin och el- och värmeproduktionen, men det är tydligt att allt fler användare kommer att behöva förnybar gas över tid.

Många ser biogas som ett drivmedel för personbilar, med minskad efterfrågan i takt med att elektrifieringen skjuter fart. Men vi ser nu ett tydligt skifte till tunga fordon, där andelen gasfordon i nyregistreringarna uppgick till hela 12 procent under årets första fyra månader. I den här takten kan minst 10 procent av alla tunga lastbilar i Sverige drivas med biogas 2030. Det lägger grunden för en långsiktigt växande efterfrågan på lokalt och regionalt producerad biogas över stora delar av landet. Lägger vi till den pågående introduktionen av vätgas som drivmedel står det klart att de förnybara gaserna kommer att spela en central roll i transportsektorns omställning tillsammans med el, e-bränslen och flytande biodrivmedel.

Energimarknaden står inför stora utmaningar, inte minst på elsidan där en snabbt växande efterfrågan blir svår att fullt ut möta med tillkommande produktion. Samtidigt kräver EU:s Fit for 55 minst 40 procent förnybar energi redan år 2030, varav en hög andel kommer att vara väderberoende från sol och vind. Även här förväntas de förnybara gaserna bli en nyckelspelare för att möjliggöra elektrifieringen; som balanserande kraftslag, som energilager och som ett sätt att minska flaskhalsar i elnätet.

Vi ser nu också en stor och växande potential för förnybar gas i sjöfart och industri, förstärkt av EU:s skärpta krav på självförsörjning och en ökande andel förnybar energi både generellt och sektorsspecifikt. Stora svenska företag inom exempelvis stål- och kemiindustrin behöver biogas och andra förnybara gaser som insatsråvara och bränsle, likaså sjöfarten i takt med att utsläppskraven skärps. Vätgas kommer behövas i stora mängder redan inom ett par år när det första kommersiella fossilfria stålet ska ut på marknaden.

Detta bör mötas av en växande svensk produktion. Medan all fossil energi och huvuddelen av de flytande drivmedlen idag importeras, finns det stora fördelar med att producera förnybar gas inom Sveriges gränser.

Produktionen av de förnybara gaserna kan öka väsentligt. Att svensk biogaspotential är enorm har redan påvisats av bl.a. den statliga Biogasmarknadsutredningen. Till 2030 kan det produceras åtminstone sju gånger mer biogas än i dag och betydligt mer om vi även tar tillvara de skogliga restprodukterna. Med svensk elproduktion har Sverige även bland Europas bästa förutsättningar att producera förnybar vätgas. På liknande sätt finns goda möjligheter att öka produktionen av andra förnybara gaser, såsom förnybar DME, biogasol och syngas från biomassa.

Enligt REPowerEU Plan ska 10 miljoner ton förnybar vätgas och 350 TWh biogas produceras inom EU till 2030. Sverige kan och bör stå för en betydande del av det. Vi har förutsättningarna och kompetensen, och vi har världens möjlighet att exportera svensk grön teknik på en global marknad som ställer om. Samtidigt bygger vi försörjningstrygghet och skapar klimat- och exportnytta.

Betalningsviljan ökar men det finns fortfarande hinder för den snabba utveckling som måste till. Glädjande nog ser vi en ökande betalningsvilja för fossilfritt stål och andra produkter där kol och fossila gaser ersätts med biogas, vätgas och andra förnybara gaser. Till det kommer stigande priser och minskande tillgång på EU:s utsläppsrätter, en utvidgning av EU:s utsläppshandel och andra sektorsspecifika styrmedel inom bl.a. REPowerEU och FuelEU Maritime. I takt med att spelplanen förändras blir förnybar gas alltmer ekonomiskt intressant, men fortfarande finns hinder att undanröja.

För att ta vara på potentialen sätter nu Energigas Sverige i gång att uppgradera och vässa sin färdplan och branschens klimatmål ihop med Fossilfritt Sverige. Redan nu och till regeringens klimathandlingsplan har vi fem viktiga uppmaningar till Riksdag och regering för att möjliggöra den här utvecklingen:

  • Förnybar gas ska skattebefrias: En dom i EU slog undan benen för det, men nya bestämmelser i EU:s statsstödsregler öppnar för att återinföra skattebefrielsen för biogas och biogasol. Det är en akut åtgärd som regeringen bör göra här och nu, vilket också flera lantbrukare och svenska företag nyligen bett regeringen om.
  • Stärk försörjningstryggheten med inhemskt produktionsmål för förnybar gas: Besluta om planeringsmål för biogas respektive förnybar vätgas i enlighet med EU:s uppmaning till medlemsstaterna. Stimulera ny teknik och storskalighet genom att utveckla och utvidga nuvarande produktionspremier.
  • Möjliggör omställning till förnybar gas även i tung industri och sjöfart: I sektorer där skattebefrielsen inte har någon effekt, inom stora delar av stål- och kemiindustrin och sjöfarten, behöver det skapas andra incitament i form av ett särskilt stöd för industriell användning av biogas och andra biogena gaser. Det behövs också snabb implementering av EU-gemensamma styrmedel inom till exempel REPowerEU och FuelEU Maritime.
  • Nyttja den infrastruktur som redan finns och ta fram planer för den infrastruktur som saknas: Utveckla klimatpremien för en fortsatt expansion av biogas i tunga fordon samt en introduktion av vätgas. Ta fram en nationell infrastrukturplan för förnybar vätgas, och ge Energimarknadsinspektionen rätt att besluta om koncession för gas, precis som för elledningar. Hantera Sveriges långsiktiga planering av gas- och elinfrastruktur samlat.
  • Effektivare och snabbare tillståndsprocesser: Det är viktigt att kraftigt korta ner tiden det tar att bygga ny produktion, lagring och distribution av förnybar gas för att hålla tempot i klimatomställningen och öka konkurrenskraften i industrin.

Regeringen ska i höst presentera klimathandlingsplanen för att nå klimatmålen, en ny svensk exportstrategi och en inriktningsproposition för att säkra en hållbar energiförsörjning. Det bör inte vara separata spår. Gasbranschens arbete med att uppgradera färdplanen visar hur klimat, exportnytta och tryggad energiförsörjning kan kombineras för ett starkare Sverige.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Maria Malmkvist, VD, Energigas Sverige

Debattartikeln var först publicerad i Dagens Industri