Vätgas består av två väteatomer och har den kemiska beteckningen H2. Väte är både det vanligaste och det lättaste grundämnet. Vid rumstemperatur och normalt tryck är vätgas gasformigt.
Vätgas är en energibärare precis som elektricitet. Det betyder att vätgas inte är någon primär energikälla, men kan användas för att lagra, transportera och tillhandahålla energi. Vätgas har många olika användningsområden och kan exempelvis användas i en bränslecell där vätgasen omvandlas till el. Vätgasen kan även användas i en förbränningsmotor eller gasturbin. Den används också som en insatsråvara, exempelvis inom kemi- och raffinaderiindustrin.
Flexibiliteten är stor eftersom vätgas kan produceras både av förnybara, fossilfria och fossila energikällor. Vätgas kan produceras från naturgas eller biogas genom reformering eller med hjälp av kärnkraftsel eller förnybara energikällor som vind eller sol genom elektrolys. När vätgasen produceras genom elektrolys spjälkas vattenmolekyler upp i väte och syre med hjälp av el. Vätgas saknar både doft och färg samtidigt som den är lättantändlig och flyktig.
Vätgas - från källa till låga
