Trots att väte är det vanligaste ämnet finns vätgas inte fristående i naturen, utan måste framställas från andra energikällor.
Sol, vind, vatten och biomassa
El från förnybara energikällor kan omvandlas och sen lagras som vätgas. När energibehovet ökar kan vätgasen omvandlas till el igen. I Skandinavien är det vanligast att framställa vätgas till tankstationer för fordon från förnybara energikällor.
Naturgas och biogas
Omvandling av naturgas är det vanligaste och mest lönsamma sättet att framställa vätgas idag. Även biogas, som har lägre utsläpp av växthusgaser, kan omvandlas till vätgas.
Olja och kol
Vätgas kan framställas genom oxidation av olja och förgasning av kol.
Kärnkraft
Vätgas kan framställas ur el från kärnkraft. I framtiden kan det också bli möjligt att tillverka vätgas direkt i kärnkraftverk.
Industri – biprodukter
Stora mängder vätgas uppstår som en biprodukt inom kemisk industri, till exempel vid klortillverkning.
Produktion
Det finns flera olika metoder att producera vätgas.
Elektrolys
El från olika energikällor kan omvandlas till vätgas med hjälp av vatten som spjälkas upp i väte och syre, så kallad elektrolys.
Reformering
Naturgas och biogas omvandlas till vätgas i en process som kallas ångreformering. Het vattenånga blandas med gas i en reaktor.
Förgasning
Förgasningen omvandlar fast material till gas under högt tryck och hög temperatur.
Lagring
Vätgas kan lagras på flera sätt.
Gasflaskor
Vätgas komprimeras till 200–700 bars tryck och förvaras i gasflaskor.
Metallhydrider
Vätgas kan lagras i vissa metaller under tryck. Metoden ger ett relativt högt energiinnehåll, men metallhydriderna blir tunga.
Kyltankar
Vid -253 grader Celsius blir vätgas flytande och förvaras då i kryotankar.
Distribution
Vätgas transporteras främst med last- eller tankbil till användarna.
Tankbil och lastbil
Små mängder vätgas är mest kostnadseffektivt att distribuera med bil.
Ledning
Trycksatt vätgas kan distribueras i ledningar, men också lagras där när den inte behövs. Sverige har inget utbyggt vätgasnät i dag.