När metan kyls ner till -162°C vid atmosfärstryck övergår den från gasfas till vätskefas och volymen minskar ca 600 gånger. Flytande metan är en så kallad kryogen gas. En kryogen gas är en gas som genom nedkylning övergått till flytande form. Flytande metan lagras under tryck då temperaturen i tanken som det förvaras i är högre än -162°C. Metan kan inte vara i flytande form om den har en temperatur över -80°C, oavsett tryck.

Följande produktegenskaper är viktiga att känna till:

  • Flytande metan är giftfri, färg- och luktlös. Ett luktämne tillsätts efter förångning.
  • Metan är brandfarligt och kan bilda brännbara blandningar med luft. I slutna utrymmen kan även explosiva blandningar bildas.
  • Flytande metan är brännbar endast då den övergått i gasfas. Som gas har metan ett snävt brännbarhetsområde. Den kan endast brinna om metanhalten i luft är mellan 4 och 16 %.
  • Metan kan självantända vid 540°C om metanhalten är inom brännbarhetsområdet.
  • Metan är lättare än luft vid temperaturer över -110 °C. Små utsläpp av flytande metan går snabbt över i gasfas och stiger. Större utsläpp av flytande metan lägger sig på marken och förångas. Intensiteten i förångningen beror på underlagets yta och temperatur samt vätskeytans storlek. Efterhand kommer underlaget kylas varvid förångningen minskar. Typiska förångningsvärden vid utsläpp av flytande metan ses i illustrationerna nedan.
  • Flytande metan har lägre densitet än vatten. En liter flytande metan väger ca 0,45 kg jämfört med en liter vatten som väger ca 1 kg.
  • Om kall metan läcker ut fryser vattenpartiklarna (fukt) i luften och ett vitt moln bildas. Läckaget kyler ner omgivande ytor och tränger undan syre vilket innebär risk för köldskador respektive syrebrist. Gasen i sig är osynlig men det synliga molnet ger en indikation på storlek och riktning på gasutsläppet.

Transportenheter

Transportenhet är ett samlingsnamn för trailer, semitrailer, dragbil med släp samt tankcontainer och de används för att transportera flytande metan. Säkerhetsutrustning på transportenheter för flytande metan är utformade enligt det europeiska regelverket för transport av farligt gods på väg (ADR).

Flytande metan lagras och transporteras som vätska i s.k. kryotankar under ett visst övertryck. De företag som idag transporterar flytande metan i Sverige använder uteslutande transportenheter med dubbla vakuumisolerade tankar som består av två tryckkärl, tillverkade enligt EU-direktivet om transportabla tryckbärande anordningar (TPED). Innertanken är av rostfritt material och är konstruerad för kryogena gaser (klarar -196 °C). Yttertanken är tillverkad av tryckkärlsstål. Utrymmet mellan de två tryckkärlen innehåller isolering och är vakuumsatt.

Tankens konstruktion med ett inre och yttre tryckkärl är hållfast, och även om tankens ytterbehållare skadas så kvarstår tankens isolerande förmåga till stor del. Vid en händelse av brandpåverkan på ytterkärlet blir isoleringen och vakuum mellan tryckkärlen ett skydd för värmepåverkan på innerkärlet. Om ytterkärlet har skadats och det inte längre är ett vakuum mellan tankarna så kommer isoleringen fortsatt vara ett skydd mot värmepåverkan på innerkärlet.
Trycket i tankarna varierar mellan 1-10 bar beroende på vätskans temperatur.

Volymökningen för flytande metan är förhållandevis stor vid stigande temperatur. Fyllnadsgraden får inte vara större än 95 % av tankens volym vid den vätsketemperatur som motsvarar det tryck tanken är avsäkrad för (säkerhetsventilens öppningstryck). Transportenheter för distribution av flytande metan har en lastkapacitet mellan 8-30 ton. Ett ton motsvarar ca 2,2 m3 flytande metan.

Generellt för alla transportenheter gäller följande:

  • Säkerhetsventiler finns på alla transportenheter för att förhindra att trycket blir för högt i kryotanken.
  • Avblåsningsrör, som öppnar för utsläpp av förångad vätska i tanken, mynnar ut högt upp och bak på transportenheten.
  • Tankarna på transportenheten har en vätskenivåmätare som visar vätskenivån i %.
  • Tankarna är utrustade med manometrar som visar trycket i tanken.
  • Tankens konstruktion ger högt passivt brandskydd.
  • Stängventil närmast tanken är tryckluftsstyrd.
  • Alla stängventiler är stängda under transport.
  • Kopplingar till anslutningar på tanken och slangar är standardiserade.

Regler för transport av flytande metan

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras rätt under en transport.

Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. Transport av farligt gods på väg är reglerad genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genom det europeiska regelverket ADR.

Exempel på farligt gods är bensin, flytande metan, gasol, svavelsyra, arsenik, fyrverkerier, sprayburkar, krockkuddar och vattenförorenande ämnen.

Länsstyrelserna utfärdar lokala trafikföreskrifter för att förbjuda vissa vägar för transport av farligt gods. De kan även rekommendera lämpliga transportvägar samt ange vilka parkeringsplatser som bör användas vid exempelvis vila.

Orangefärgade skyltar

Vid transport av flytande metan ska transportenheterna vara försedda med numrerade orangefärgade skyltar. Den övre sifferkombinationen visar ämnets farlighetsnummer vilket anger vilken typ av fara som ämnet har. De nedre siffrorna på skylten anger ämnets UN-nummer.

Flytande metan har farlighetsnumret 223, vilket betyder att det är en kyld kondenserad gas (22) och att den är brandfarlig (3).

UN-nummer är ett identifieringsnummer för farligt gods. Det tilldelas varje ämne och föremål och består av fyra siffror. Dessa nummer fastställs av FN enligt deras klassificeringssystem och används internationellt. UN-numren är gemensamma för alla transportslag. Flytande metan har UN-nummer 1972.

Regler för transport av flytande metan i tunnel

Det finns fem olika tunnelkategorier som är möjliga att tilldela en tunnel, A, B, C, D och E. Det är också möjligt att en och samma tunnel har fler än en tunnelkategori för att exempelvis begränsa tunnelns tillgänglighet under olika tidpunkter på dygnet. Kategoriseringen baseras på riskerna explosion, utsläpp av giftig gas eller flyktig giftig vätska och brand och anger vilka typer av farligt gods som är förbjudna för passage.

Tunnelkategori A innebär att restriktioner saknas och att alla typer av farligt gods får passera. Kategorierna B till E indikerar en stigande grad av restriktioner, där tunnelkategori E innebär totalförbud mot transport av farligt gods med märkningspliktiga fordon, det vill säga med fordon som ska vara försedda med orangefärgade skyltar eller med märket för begränsad mängd.

Flytande metan har tunnelrestriktionskod (B/D) vilket innebär följande:
Tanktransport: Endast tillåtet genom A-tunnlar (dvs förbjudet för transport genom B-, C-, D- och E-tunnlar).
Styckegods: Tillåtet genom A-, B- och C-tunnlar (dvs förbjudet genom D- och E-tunnlar).

Det är länsstyrelserna som är ansvariga för att ange vilka tunnelkategorier som gäller för tunnlar inom sitt län. Tilldelningen av en kategori baseras på faktorer som tunnelns konstruktion och egenskaper (flyktvägar, separata tunnelrör, sprinklers, längd etc), riskbedömning som beaktar befintliga och lämpliga alternativa vägval och transportslag och även på en bedömning av möjligheten till att genomföra en räddningsinsats. Det finns alltså inga ”givna” regler för att en tunnel som är konstruerad på ett visst sätt ska tilldelas en viss tunnelkategori. Det är den totala riskbilden och omgivningen i övrigt som måste vägas in. Som exempel kan nämnas att flertalet av de norska tunnlarna har kategoriserats som A (d.v.s. de tillåter allt gods) trots att tunnelns konstruktion inte alltid uppfyller de högsta kraven, möjligheten till alternativa vägval är alltså en viktig faktor i bedömningen.

Krav på förare som transporterar flytande metan

Förare som transporterar farligt gods, däribland flytande metan, ska inneha förarintyg som är utfärdat av MSB eller annan behörig myndighet. Intyget visar att föraren deltagit i ADR-utbildning och genomgått godkänt prov avseende de särskilda krav som måste uppfyllas för transport av farligt gods. För att få ADR-intyg måste du genomgå förarutbildning och examination hos någon av de utbildningsanordnare som MSB har godkänt. ADR-intyget är giltigt i fem år.

Läs mer på MSB´s webbplats

Åtgärder vid nödsituationer under transporter av flytande metan

Information om hur en nödsituation under transport av flytande metan ska hanteras finns i Energigas Sveriges anvisningar.
Ladda ner anvisningarna gratis på vår webbplats

Anvisningarna innehåller en åtgärdsplan för nödsituationer vid transporter av flytande metan. De innehåller också bl a produktkännedom om flytande metan, säkerhetsdatablad och en allmän beskrivning av de säkerhetsanordningar som transportenheter är utrustade med.