Naturgas utvinns ur borrhål på havsbotten eller på land. Innan naturgasen skickas vidare i rörledningar till slutförbrukare avskiljs en mängd andra gaser, däribland gasol (propan och butan), etan och pentan. Detta sker i stora avskiljningsanläggningar.
Gasol finns i vätskeform i råolja när oljan är under jord och under högt tryck. När oljan tas upp till ytan sänks trycket och en del av gasolen kan frigöras från råoljan. För att dela upp råoljan i olika användbara produkter måste den behandlas i ett raffinaderi.
I Sverige kommer det mesta av biogasolen från HVO-tillverkningen där den uppstår som biprodukt.
Tre raffinaderier i Sverige
De olika ämnena har olika kokpunkter och detta används i raffinaderierna för att få fram de olika produkterna. Gasol är en av dessa och finns alltså fortfarande kvar i råoljan trots att en del redan har tagits om hand direkt vid utvinningen. I Sverige produceras gasol vid tre raffinaderier. Preem och St1 har var sitt raffinaderi i Göteborg och Preem har ytterligare ett i Lysekil.
I Europa framställs 13 procent av all världens gasol. Sverige får nästan all gasol från områden i Sveriges närhet, framför allt från de norska naturgasfälten i Nordsjön. Omkring 70 procent av gasolen i Sverige kommer från naturgas och resten från oljeraffinaderier.
Transport med tåg och tankbilar
Svenska hamnar för gasol finns i Karlshamn, Sundsvall, Piteå, Stenungsund, Göteborg och Lysekil. I dessa hamnar finns det större lager för gasol. De flesta är trycksatta, men kylda bergrum för lagring finns i Stenungsund och Karlshamn. Gasol kan användas som råvara för den kemiska industrin. Då ligger industrin ofta nära ett stort lager så att gasolen kan levereras direkt via en ledning.
Från de stora lagren körs gasolen ut till användarna med järnvägstankvagnar eller tankbilar. Transporten till de större användarna sker ofta med järnvägstankvagn som kan ta mellan 20 och 52 ton per vagn.
Gasol i gasform eller vätskeform
Stora kunder har ofta en gasolcistern nära förbrukningsstället. Största delen av gasolen i cisternen är vätska medan gasolen är gasformig ovanför vätskan. Om förbrukaren endast behöver mindre mängder gasol går det att använda den gasformiga gasolen direkt. Behövs det större mängder måste vätskeformig gasol ledas från cisternen till en förångare där värme tillförs så att gasolen blir gasformig.
Små förbrukare använder vanligen gasol i flaska eller i så kallade flaskpaket, som består av flera ihopkopplade flaskor. Flaskorna fylls på ett tiotal ställen i Sverige. På några ställen i Sverige finns lokala gasolnät.