Totalt 4,1 TWh biogas användes i Sverige 2024
Sedan 2015 har biogasanvändningen ökat med 113 procent, medan svensk produktion bara ökat med 24 procent under samma period.
Nettoimporten av biogas till det västsvenska gasnätet via Danmark ökade kraftigt fram till 2021 till totalt nästan 2,5 TWh, för att därefter sjunka. Under 2024 minskade nettoimporten via gasnätet med 14 procent till 1,2 TWh. All import via gasnätet kom från Danmark under 2024. En mindre del av importen används som fordonsgas men annars främst i industrin och till kraftvärme.
Nettoimporten av flytande biogas (LBG) fortsatte att stiga även 2024 – upp 12 procent till 0,5 TWh under 2024. LBG importerades främst från Norge för användning i vägtransporter och i industrin. Mängden LBG som exporterades ökade under 2024, främst till Tyskland, Norge och Nederländerna för användning i vägtransporter. Den svenska produktionen av LBG ökade med 41 procent till 253 GWh under 2024. Den totala användningen av LBG ökade med 21 procent till 755 GWh.
Sammantaget var den totala biogasanvändningen i Sverige (produktion + nettoimport) 4,1 TWh under 2024, vilket är på samma nivå som 2023.
Minskningen av importen och biogasanvändningen under 2022 beror till stor del på den ansträngda gasmarknad och de höga gaspriser som följde av Rysslands invasion av Ukraina i början på 2022, vilket även påverkade biogasanvändningen. Sedan 2023 har gasmarknaden och gaspriserna stabiliserats, men i början av 2023 upphörde plötsligt skattebefrielsen för biogas att gälla på grund av en dom i EU-Tribunalen. Under stora delar av 2023 och 2024 beskattades därför biogas som naturgas och gasol. Det förklarar till stor del den fortsatta minskningen av biogasanvändningen under 2023 och 2024. Sedan skattebefrielsen kunde återinföras i slutet av 2024 efter ett nytt statsstödsgodkännande från EU-kommissionen ökar återigen efterfrågan på biogas. Det visar sig bland annat i att andelen biogas på västsvenska gasnätet har stigit från 26 procent helåret 2024 till 37 procent under första halvåret 2025.
Total biogasanvändning (produktion + nettoimport) i Sverige, år 2015-2024
Produktionen av flytande biogas ökade med 41 procent
Under 2024 var det sex anläggningar som producerade flytande biogas, LBG. För att producera LBG kondenseras uppgraderad biogas till flytande form genom nedkylning till omkring -163˚C. Totalt producerades 253 GWh LBG under 2024, en ökning med 41 procent jämfört med 2023. LBG kan användas på samma sätt som LNG (Liquified Natural Gas) i exempelvis industri, sjöfart och tunga långväga transporter. Ytterligare LBG-anläggningar tas i drift under 2025 och fler planeras.
Sedan 2020 har användningen av LBG tiodubblats i Sverige. Även om produktionen har ökat de senaste åren har nettoimporten ökat mer till följd av en stor efterfrågan främst som drivmedel i tunga transporter och för att ersätta LNG inom industrin.
2,4 TWh biogas produceras vid 330 anläggningar
Mot slutet av 2024 fanns det totalt 330 anläggningar runt om i Sverige som producerar biogas – en ökning med 34 anläggningar jämfört med 2023. Totalt producerades 2 395 GWh biogas under 2024, en ökning med 6 procent jämfört med 2023.
Över hälften av biogasen (1 233 GWh) produceras i 32 samrötningsanläggningar. Dessa är ofta större och genom att använda en mix av olika råvaror – som matavfall, gödsel och avfall från livsmedelsindustrin – kan de producera en stor mängd biogas. I samrötningsanläggningar, som har stått för större delen av produktionsökningen sedan 2005, ökade produktionen med 7 procent under 2024. Eftersom ingen ny samrötningsanläggning tagits i drift under 2024 så handlar det om ökad produktion i befintliga anläggningar.
Det finns 131 avloppsreningsverk med biogasproduktion från avloppsslam som tillsammans producerar 30 procent av all biogas (712 GWh). Antalet gårdsanläggningar har ökat från 74 till sammanlagt 109 under 2024 där biogasproduktionen ökade med 52 procent till sammanlagt 200 GWh. Gårdsanläggningar är oftast små och producerar biogas främst från gödsel på gården för egen el- och värmeförsörjning.
Det sker även biogasproduktion vid åtta industrier (147 GWh), främst genom anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid exempelvis skogs- eller livsmedelsindustrier. För deponigas som samlas upp vid landets deponier är den långsiktiga trenden en årlig minskning sedan förbudet mot deponering av organiskt material infördes 2005.
Så används biogasen vid svenska biogasanläggningar
En allt större del av biogasen uppgraderas till biometan genom att ta bort koldioxid och föroreningar. Den kan då komprimeras och användas som fordonsgas eller injiceras på ett gasnät för att ersätta naturgas i exempelvis industriella processer. Uppgraderad biogas kan också kylas ner och förvätskas till flytande biogas för användning i exempelvis tunga lastbilar, i sjöfart eller inom industrin. Den mängd biogas som uppgraderas utgör 68 procent av produktionen. Det finns 71 uppgraderingsanläggningar i Sverige, där den vanligaste uppgraderingstekniken är vattenskrubber (39 stycken) och kemisk absorption (13 stycken).
Merparten av den svenska uppgraderade biogasen används som gasformig eller flytande fordonsgas. Mängden biogas som uppgraderas har ökat kontinuerligt sedan 2005, samtidigt som värmeproduktionen har minskat.
Biogas som inte uppgraderas används för el- eller värmeproduktion i direkt anslutning till biogasanläggningen eller i vissa fall som processbränsle i intilliggande industri. 8 procent av biogasen som producerades 2024 har inte kunnat användas och har därför destruerats genom fackling för att undvika metanutsläpp. Fackling sker främst vid större industriella avloppsanläggningar, deponier och reningsverk. En anledning till att biogas facklas är att det saknas lokal avsättning för biogasen och att dessa anläggningar oftast saknar uppgradering. Facklingen är betydligt lägre i samrötningsanläggningar (3 procent av produktionen) och i gårdsanläggningar (2 procent) och sker då främst i samband med underhåll.
Av den uppgraderade biogasen injicerades 547 GWh på de större gasnäten i sydvästra Sverige och i Stockholm. Det finns totalt 14 injektionsstationer för biogas vid de två gasnäten. Det finns även ett antal mindre lokala gasnät runt om i landet som distribuerar biogas, i vissa fall med LNG som backup. Andelen biogas i det västsvenska gasnätet (transmissionsnät och distributionsnät) har ökat stadigt från 8 procent 2016 till som mest 38 procent under 2022. Med de höga gaspriserna till följd av Rysslands invasion av Ukraina 2022 och den slopade skattebefrielsen under stora delar av 2023 och 2024 har biogasandelen sedan dess minskat. Under 2024 var andelen 26 procent. Första halvåret 2025 ökar återigen andelen biogas sedan skattebefrielsen återinförts.
Läs mer om andelen biogas på västsvenska gasnätet: Gasbarometern - Nordion Energi (swedegas.se)
Biogasen produceras av avfall och restprodukter
Biogasen produceras av olika typer av avfall och restprodukter från hushåll, industri och jordbruk. Biogasutbytet skiljer stort mellan olika substrat och beroende på hur våta de är. Genom att fördela biogasproduktionen utifrån inrapporterade substratmängder och sedan använda antagna biogasutbyten kan biogasproduktionen fördelas på olika substrat. Mest biogas uppskattas produceras från matavfall (24 procent) och avloppsslam (22 procent av produktionen). Observera att denna fördelning är förknippad med stor osäkerhet.
Biogas från gödsel ökar kraftigt
Andel biogas som produceras av gödsel utgjorde 16 procent av biogasproduktionen under 2024. Rötning av gödsel är en kraftfull miljöåtgärd då det minskar metanutsläppen från konventionell gödselhantering samtidigt som biogas produceras som kan ersätta fossila bränslen. Rötresten blir näringsrik biogödsel som går tillbaka till jordbruket. Mängden gödsel som rötas till biogas ökade med 25 procent till totalt 1,8 miljoner ton (våtvikt) under 2024. Totalt 132 anläggningar använder nu gödsel som substrat varav 108 gårdsanläggningar och 23 samrötningsanläggningar.
Biogasanläggningarna producerar också 3,4 miljoner ton gödningsmedel till jordbruket
Utöver biogas uppstår vid rötningsanläggningarna även en näringsrik rötrest som kan användas som gödningsmedel. Därmed återförs viktiga näringsämnen till jordbruket och kretsloppet sluts. Rötrestens mullhalt bidrar också med bättre struktur i marken och ökar markens kolförråd. Användning av rötrest minskar behovet av importerad mineralgödsel och minskar CO2-utsläppen från jordbruket. Biogasen bidrar på så sätt till ett cirkulärt samhälle och försörjningstrygghet genom att producera förnybar energi från lokalt organiskt avfall och återcirkulera näringsämnena till jordbruket.
Under 2024 producerades totalt 3,7 miljoner ton rötrest (våtvikt) varav 92 procent användes som gödningsmedel i jordbruket. Från gårdsanläggningar och samrötningsanläggningar användes i princip all rötrest (biogödsel) som gödningsmedel och från avloppsreningsverken användes 55 procent av rötresten (rötslam) som gödningsmedel. Resterande mängd används som anläggningsjord eller för sluttäckning av deponier.
Mycket ny biogasproduktion är på gång
Det investeras just nu stort i ny storskalig biogasproduktion i Sverige. Under 2025 tas ett par stora LBG-anläggningar i drift och fler storskaliga biogasanläggningar är under uppförande. Fram till 2028 finns planerade projekt som sammantaget skulle öka biogasproduktionen med 2,7 TWh biogas per år, vilket motsvarar mer än en fördubbling av produktionen 2024. Det mesta som planeras är LBG-produktion, och till stor del från gödsel.
Potential finns för att mångdubbla biogasproduktionen i Sverige
Potentialstudier visar att åtminstone 30 TWh och kanske ända upp till 60 TWh biogas kan produceras i Sverige. Dels kan produktionen fördubblas bara genom mer rötning av befintliga substrat. Ännu större potential finns i rötning av hittills oanvända substrat som halm, vall, mellangrödor och annan hållbar biomassa från jordbruket, men också i park- och trädgårdsavfall. Den största produktionspotentialen för biogas i Sverige finns i restprodukter från skogsbruk och skogsindustri, som GROT och träavfall. Det kräver ny teknik som exempelvis biomassaförgasning. Tekniken har demonstrerats i Sverige, men ännu saknas kommersiell förgasningsanläggning som producerar biometan i Sverige.
Utöver detta finns det potential att kraftigt öka biogasutbytet genom att producera e-metan vid befintliga och nya biogasanläggningar genom så kallad metanisering av koldioxid. Metanisering innebär att genom att tillsätta vätgas i processen omvandlas den koldioxid som annars avskiljs vid uppgraderingen till mer metan. På detta sätt kan produktionen av biogas/e-metan på en anläggning öka med 60 % utan behov av ytterligare substrat. Ännu saknas kommersiella anläggningar med metanisering i Sverige, men demonstration pågår och det finns numer kommersiella anläggningar i bland annat Danmark.
Hos Industrins biogaskommission kan du läsa mer om hur svensk biogasproduktion kan öka.
Ladda ner rapporten
Produktion av biogas och rötrester och dess användning år 2024, Energigas Sverige, oktober 2025