Totalt 4,1 TWh biogas användes i Sverige 2023
Sedan 2015 har biogasanvändningen ökat med 113 procent, medan svensk produktion bara ökat med 16 procent under samma period. Nettoimporten av biogas till det sydvästsvenska gasnätet via Danmark ökade kraftigt fram till 2021 till totalt nästan 2,5 TWh, för att under 2022 och 2023 sjunka igen till 1,4 TWh 2023. All import via gasnätet kom från Danmark under 2023. En mindre del av importen används som fordonsgas men annars främst i industrin och till uppvärmning.
Nettoimporten av flytande biogas (LBG) har dock stigit kraftigt – upp 98 procent till 446 GWh under 2023. Den LBG som importerades under 2023 kom från Norge och Finland och användes i vägtransporter (62 procent) och i industrin (38 procent). Den svenska produktionen av LBG ökade med 15 procent till 180 GWh under 2023. Den totala LBG-användningen i Sverige (produktion + nettoimport) uppskattas till 626 GWh under 2023 – en ökning med hela 164 procent jämfört med 2022. LBG används främst som drivmedel i tunga transporter och inom industrin.
Minskningen av importen och totala biogasanvändningen under 2022 beror till stor del på den ansträngda gasmarknad och de höga gaspriser som följde av Rysslands invasion av Ukraina i början på 2022, vilket även påverkade biogasanvändningen. Under 2023 har gasmarknaden och gaspriserna stabiliserats, men i början av 2023 upphörde plötsligt skattebefrielsen för biogas att gälla på grund av en dom i EU Tribunalen och sedan dess beskattas biogas som naturgas alternativt gasol. Det förklarar till stor del den fortsatta minskningen av biogasanvändningen under 2023.
Läs mer om EU-domen och den stoppade skattebefrielsen
Total biogasanvändning i Sverige (produktion + nettoimport av biogas via gasnät och som LBG), år 2015–2023
Både produktionen och användningen av flytande biogas ökar
Under 2023 var det fem anläggningar som producerade flytande biogas, LBG, från uppgraderad biogas. För att producera LBG kondenseras uppgraderad biogas till flytande form genom nedkylning till omkring -163˚C. Totalt producerades 180 GWh LBG under 2023, en ökning med 15 procent jämfört med 2022. LBG kan användas på samma sätt som LNG (Liquified Natural Gas) i exempelvis industri, sjöfart och tunga långväga transporter. Ytterligare LBG-anläggningar är på gång.
Biogasproduktionen är 2,3 TWh vid 296 anläggningar
Det finns totalt 296 anläggningar runt om i Sverige som producerar biogas. Det är 12 fler än 2022. Totalt producerades 2 255 GWh biogas under 2023, en minskning med 1,1 procent jämfört med 2022. De flesta av anläggningarna är avloppsreningsverk som tillsammans producerar 32 procent av all biogas (715 GWh). Antalet gårdsanläggningar har ökat från 61 till sammanlagt 74 under 2023 och biogasproduktionen ökade där med 9 procent till sammanlagt 132 GWh. Gårdsanläggningar är oftast små och producerar biogas främst från gödsel på gården för egen el- och värmeförsörjning.
Över hälften av biogasen (1 155 GWh) produceras i samrötningsanläggningar. Dessa är ofta större och genom att använda en mix av olika råvaror – som matavfall, gödsel och avfall från livsmedelsindustrin – kan de producera en stor mängd biogas. Samrötningsanläggningar har stått för större delen av produktionsökningen under 2000-talet, men under 2023 ökade produktionen bara med en procent i samrötningsanläggningar. Ingen ny anläggning togs i drift under 2023, men ett par större anläggningar är under uppförande, och flera planeras.
Det sker även biogasproduktion vid åtta industrier (152 GWh), främst genom anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid exempelvis skogs- eller livsmedelsindustrier. För deponigas som samlas upp vid landets deponier är den långsiktiga trenden en årlig minskning sedan förbudet mot deponering av organiskt material infördes 2005. Under 2023 minskade mängden uppsamlad deponigas med 8 procent till 100 GWh.
Det finns stor potential att producera biogas (biometan) från skogsrester exempelvis genom biomassaförgasning, men ännu har ingen kommersiell förgasningsanläggning som producerar biometan tagits i drift. Det pågår dock demonstrationsprojekt.
Så används biogasen vid svenska biogasanläggningar
En allt större del av biogasen uppgraderas till biometan genom att ta bort koldioxid och föroreningar. Den kan då komprimeras och användas som fordonsgas eller injiceras på ett gasnät för att ersätta naturgas i exempelvis industriella processer. Den kan också kylas ner och förvätskas till flytande biogas för användning i exempelvis lastbilar, sjöfart eller industrin. Den mängd biogas som uppgraderas ökade marginellt under 2023 och utgör 68 procent av produktionen. Det finns 70 uppgraderingsanläggningar i Sverige, där den vanligaste uppgraderingstekniken är vattenskrubber (40 stycken) och kemisk absorption (12 stycken).
Merparten av den svenska uppgraderade biogasen används som gasformig eller flytande fordonsgas (knappt 80 procent 2023 ), men användningen som processbränsle i industrier eller för uppvärmning ökar. Mängd biogas som uppgraderas har ökat kontinuerligt sedan 2005, samtidigt som värmeproduktionen har minskat.
Biogas som inte uppgraderas används för el- eller värmeproduktion i direkt anslutning till biogasanläggningen eller som processbränsle i intilliggande industri. Åtta procent av biogasen som producerades 2023 har inte kunnat användas och har därför destruerats genom fackling för att undvika metanutsläpp. Fackling sker främst vid större industriella avloppsanläggningar (där 26 procent av biogasen facklades 2023), deponier (31 procent) och reningsverk (10 procent). En anledning till att biogas facklas är att det saknas lokal avsättning för biogasen och att dessa anläggningar oftast saknar uppgradering. Facklingen är betydligt lägre i samrötningsanläggningar (tre procent av produktionen) och i gårdsanläggningar (en procent) och sker då främst i samband med underhåll.
Av den uppgraderade biogasen injicerades 535 GWh biogas (-2 procent 2023) på de större gasnäten i sydvästra Sverige och i Stockholm. Det finns totalt 14 injektionsstationer för biogas vid de två gasnäten. Det finns även ett antal mindre lokala gasnät runt om i landet som distribuerar biogas, i vissa fall med LNG som backup. Andelen biogas i det västsvenska sammanhängande gasnätet (transmissionsnät och distributionsnät) har ökat stadigt från 8 procent 2016 till 38 procent 2022. Andelen sjönk dock under 2023 till 31 procent. Under första kvartalet 2024 har andelen sjunkit ytterligare. En viktig anledning till den minskade andelen biogas i gasnäten är att skattebefrielsen för biogas stoppades i början av 2023 på grund av en EU-dom.
Biogasen produceras av avfall och restprodukter
Biogasen produceras av olika typer av avfall och restprodukter från hushåll, industrier och jordbruket. Biogasutbytet skiljer stort mellan olika substrat och beroende på hur våta de är. Genom att fördela biogasproduktionen utifrån inrapporterade substratmängder och sedan använda antagna biogasutbyten kan biogasproduktionen fördelas på olika substrat. Mest biogas uppskattas produceras från avloppsslam (24 procent av produktionen) och matavfall (24 procent). Observera att denna fördelning är förknippad med stor osäkerhet.
Biogas från gödsel ökar stadigt
Andel biogas som produceras av gödsel utgjorde 13 procent av biogasproduktionen under 2023. Rötning av gödsel är en kraftfull miljöåtgärd då det minskar metanutsläppen från konventionell gödselhantering samtidigt som biogas produceras som kan ersätta fossila bränslen. Rötresten blir näringsrik biogödsel som går tillbaka till jordbruket. Mängden gödsel som rötas i gårds- och samrötningsanläggningar ökar stadigt – under 2023 ökade den med 10 procent. Totalt 95 anläggningar använder nu gödsel som substrat varav 73 är gårdsanläggningar och 22 är samrötningsanläggningar. Mängden gödsel som rötas till biogas och biogödsel uppgick till 1,46 miljoner ton (våtvikt) år 2023. Många nya gödselbaserade biogasanläggningar är planerade kommande år – de flesta mindre gårdsanläggningar men också flera stora LBG-anläggningar.
Biogasen ger 2,9 miljoner ton biogödsel till jordbruket
Utöver biogas uppstår vid rötningsanläggningarna även en näringsrik rötrest som kan användas som gödningsmedel. Därmed återförs viktiga näringsämnen till jordbruket och kretsloppet sluts. Det minskar behovet av importerad mineralgödsel och minskar CO2-utsläppen från jordbruket. Biogasen bidrar på så sätt till ett cirkulärt samhälle och försörjningstrygghet genom att producera förnybar energi från lokalt organiskt avfall och återcirkulera näringsämnena till jordbruket.
Under 2023 producerades 3,3 miljoner ton rötrest (våtvikt) varav 89 procent användes som gödningsmedel i jordbruket. Från gårdsanläggningar och samrötningsanläggningar användes i princip all rötrest (biogödsel) som gödningsmedel och från avloppsreningsverken användes 41 procent av rötresten (rötslam) som gödningsmedel. Resterande mängd användes främst som anläggningsjord eller för sluttäckning av deponier. Även en del rötrest från industrianläggningarna användes som gödningsmedel.
Ladda ner rapporten
Produktion av biogas och rötrester och dess användning år 2023, Energigas Sverige, oktober 2024